Den här tiden på året börjar det bli lägre tempo på nätet. Fullt naturligt, många har semester och säkert roligare saker att göra än att klämma fram klyschor i ett forum eller en blogg (men inte jag som ni ser:-)
Men jag ser också att det råder inspirationstorka, en hel del som klagar över att de saknar inspiration. De skulle alltså vilja skriva, måla eller fotografera men förmår inte skapa något som ger tillfredsställelse. Samma här säger jag!
Jag funderade över varför det blir så, och kom fram till att jag ofta brukar få inspiration från något utanför mig själv. Ibland är det något som man direkt kan fotografera eller skriva om, men lika ofta är det något som sår ett frö som sedan växer till en egen tanke -det senare tycker jag är det roligaste.
Under semestertider kanske det inte händer så mycket utanför mig själv så det kan vara en förklaring. En annan förklaring, som inte är årstidsbunden, är att man grubblar på något eller är bekymrad. Hjärnan låter sig inte inspireras helt enkelt, den tycker att den i stället blir distraherad och släpper inte gärna in nya intryck.
Då behövs det hjälp. Vänner som babblar och släpar med en på aktiviteter, om man inte själv har kraften att tvinga sig iväg. Ett vanligt knep i välfärdslandet är att köpa någon ny pryl.
Det behövde jag inte göra idag, jag hade en liggande sedan förra året! En kompaktkamera som jag lessnade på eftersom den tar bilder med dålig kvalitet och laggar något vansinnigt i avtrycket. Men den har ett par bra egenskaper som jag inte utforskat speciellt mycket: Den är vattentät och den tar roliga makrobilder.
I bra ljus ger den ett stoooort skärpedjup, så att man kan skapa ovanliga landskap. Jag hamnade vid en Mälarstrand och testade:
Klicka ett par gånger för större bild
Surfvågor ?
Nej, vågorna är högst 20 cm höga
Tack Ernst-Göran, för att du påminde mig om kompaktkameran i ett blogginlägg!
/Thomas
Varsågod, jag bjuder 🙂
Inspiration är onekligen någonting lätt gåtfullt. När den kommer svepande så sveps man med på nolltid. När den uteblir kan man oftast inte krysta fram den, hur man än anstränger sig. Men visst kan en ny pryl inspirera. Även en dålig kamera, om den har någon unik egenskap.
En gång hade jag en lärare som hävdade att kvalitet i skapandet föds ur kvantitet. Man behöver inte vara inspirerad för att plåta. Det är bara att envisas och hålla på med det. Det gör inget om man en viss dag bara åstadkommer hundra totalt meningslösa och dåliga bilder. Fast om man tar hundra bilder är det mer än troligt att någon i alla fall blir bra. Hur som helst, håller man på med det så sparkar man igång den kreativa ådran i alla fall, förr eller senare.
För egen del har jag funnit att många av mina bilder är riktigt dåliga samma dag jag tar dem, och sedan blir de bara bättre och bättre. Efter några veckor har en och annan mognat till ett riktigt guldkorn. Så jag är försiktig med att slänga dem för snabbt.
Det värsta jag kan göra för att ta kål min fotolust är att börja fundera över varför jag fotograferar. 🙂
Ja, en del tankar kan vara skadliga. Men man kan också tänka ”varför fotograferar jag inte det här?”, det ligger väl lite i linje med din lärares filosofi.
Ha det gott!
Jag har märkt att nu när jag har börjat träna (för lite drygt en månad sen) igen efter 9 månaders ”semester” (läs: universitetsliv i England) så blir jag så otroligt mer kreativ och inspirerad.
Hjärnan liksom rensas ut på allt onödigt när jag tränar, och sen har jag tillräckligt med plats där inne för att ta in nya intryck av små vardagsdetaljer eller gräva fram små ”frön” som jag tidigare lagt, och verkligen göra något av det.
Så nu har jag snart en hel bok fylld av idéer jag kan ta med mig tillbaka till England i höst 🙂
Så ett tips är ju: börja träna! Det är bra för både kropp, själ, och kreativiteten!
Ett utmärkt tips! Tyvärr var det länge sedan jag tränade, nu gav du mig lite dåligt samvete 🙂 Men jag ska försöka ta mig i kragen.
Tack Sabina, ha det gott!