Eller månadens gatufoto kanske man ska säga, jag har inte varit så flitig på sistone.
Den här tycker jag om och vill visa. Dessutom är den ett inlägg i den aldrig sovande debatten om gatufoto; Vad är gatufoto? Måste det vara svartvitt? Får det vara digitalt? Vilken utrustning ska man använda?
Bilden tagen med min telefon (den nya:-) idag vid lunchtid. Jag bad personen vända ryggen till för att få bilden som jag ville ha den.
Ich bin ein New Yorker
Om jag föreslår en definition för gatufoto så blir nog bara en till bland många andra. Men om det är sant att du arrangerat bilden (bett personen vända ryggen till) så är det kanske inte riktigt autentiskt gatufoto. Fast, å andra sidan, om du inte talar om det så funkar det ju ändå 🙂 För man kan ju inte se att bilden är arrangerad. Jag har hört att även Henri C-B gjorde så ibland.
Om du publicerar en bild som gatufoto i färg, så är därmed bevisat att gatufoto kan vara i färg. Inte sant? Men en bild från en skogsglänta tror jag inte på som gatufoto i alla fall. Kanske en bild av en kossa utanför lagårn? I Västergötland kallar de lagårdbacken för ”gata”.
I alla fall, gatufoto är kul. Färgen kanske lägger till en dimension. Men den tar bort en också. Hur som helst, bilden är kul, men man måste förstora den.
Tack EG, det är ju helt logiskt det du skriver och om jag tänkt mig att kasta in en brandfackla i debatten med mitt inlägg så vore du nog den siste jag skulle tänka mig fatta eld 🙂 Det är skönt att det finns coola filosofer som du.
Nu verkar ingen annan ha något att säga om det här så ämnet får ligga i träda ett tag.
Ha det gott! /Thomas