Den slutgiltiga lösningen

Politiker i Sverige, även nyblivna sådana har det visat sig, har ett favoritverktyg i sitt arbete:

Inte tillåtet

Det är ett enfaldigt och orkeslöst försök till att lösa problem. Enfaldigt för att man av någon anledning inte ser mer än en sida av problemet. Orkeslöst för att man inte anstränger sig för att se mer än den enklaste sidan, dessutom är det enklast att förbjuda.

Jag kan inte tänka mig att våra politiker är onda människor, jag tror att de vill väl. Men i sin enfald och orkeslöshet vill de inte alla väl, de är visionslösa och låter sig fösas dit vindarna bär i stället för att vara folkets utvalda ledare. De är historielösa och saknar kunskap om samhällsyggnad.

Att förbjuda obehagliga saker, att stänga ute människor vi inte förstår, att bara tolerera jämlikar. Det är handlingar och åsikter som på allvar upptar tid i vår riksdag, jag hoppas att de använder tiden klokt så att vi kan fortsätta leva i ett friskt samhälle.

Förbud kan vara lösningen på vissa problem men är det den slutgiltiga lösningen?

Tags: , , ,

4 Kommentarer till “Den slutgiltiga lösningen”

  1. EG Westlund skriver:

    Hehe, du får väl bli politiker själv, och se till att ändra på sakernas tillstånd!

    • Thomas skriver:

      Ett sätt att försöka förändra är ju att skriva vad man tycker, i en blogg t.ex. ”Var och en efter egen förmåga” tror jag man brukar säga. Och vem vet, rätt vad det är så kanske jag får mer kraft att göra något!

      Ha det gott EG!

  2. Thomas Meldert skriver:

    Om vi istället skulle få påbudsskyltar för allting så skulle vi snart drunkna i skyltar, få fler stolpar att springa på, förfula stadens vackra fasader och sannolikt skapa fler brottslingar. Brott mot påbuden skulle sannolikt vara fler än brott mot förbuden.

    • Thomas skriver:

      Ja du kanske har rätt men det är ju inte skyltar jag pratar om, även om det är sådana på bilden.
      Det verkar som att både du och jag vill ha färre brottslingar i alla fall.

Lämna ett svar