Kan inte staten göra något?

Ibland är man hjälplös som enskild, drabbad människa. Är det inte då staten ska hjälpa till?

Under mig bor en nybliven änka, det är riktigt synd om henne. Hon är 90 år och jobbar säkert med sitt livs svåraste uppgift nu när hon blev ensam. Det finns omständigheter som gör hennes liv extra jävligt men jag vill inte nämna dem här. Att hon i somras blev rånad på sina guldsmycken mitt på ljusa dagen, på väg hem från konsum, dristar jag mig till att tala om så att ni ska få lite perspektiv på saken.

Damen i fråga är ganska lomhörd så man måste använda en speciell teknik om man kommer ifatt henne i trapphuset, annars blir hon jätterädd och allt blir jättejobbigt. Så oavsett vilken årstid det är och oavsett hur frisk man är så stampar man av sig snön ordentligt och hostar så det står härliga till, då blir hon inte rädd när man går förbi. Alternativet att i smyg hålla hennes takt uppför trapporna skulle examinera mig till Buddhas klass av tålamod.

Naturligtvis hjälper jag henne om det behövs men även då måste man ju undvika att skrämma henne. Jag tror inte att rånet i somras gjorde henne öppnare mot okända människor (jag är efter elva år fortfarande en okänd människa för henne.)

Men nu till problemet, kan inte staten göra något? Det är nämligen så att hon inte har samma dygnsrytm som jag. Hon tittar på TV och börjar titta klockan 23.00

Ni minns väl att hon är lomhörd? Hon bor under mig. -Behöver jag förklara problemet? Kan inte staten göra något?

Min granne på samma våningsplan är en riktigt duktig hantverkare. Han har renoverat sin lägenhet oavbrutet sedan de flyttade in (de är en hel familj förstås men jag refererar till mannen eftersom det är han som sköter renoveringen) Skillnaden är att han renoverar på vettiga tider och om det blir jättejobbigt kan jag alltid gå in och fråga om jag får låna hans maskiner:-)

Såklart kan jag köpa ett par hörlurar till damen under mig. Men jag är en sån som fått socialdemokratin via fostervattnet. Kan inte staten göra något?

Tags: ,

En kommentar till “Kan inte staten göra något?”

  1. EG Westlund skriver:

    Den gamla damen kanske kan flytta till något lämpligt hem? Fast något initiativ i den riktningen lär hon inte ta själv. Annars är det ju inte statens ansvar utan kommunens att se till hennes välbefinnande, om jag förstått saken rätt.

    Vad du kan göra är att skaffa hörselskydd åt dig själv, något annat kan jag inte komma på. Vissa problem som egentligen är någon annans kan man inte göra något åt, det är bara att acceptera det.

    Jag bodde en gång i ett hus där det i våningen ovanför mig bodde en äldre, lomhörd man som började lyssna på radion klockan sex varje lördagsmorgon. Och jag som helst låg och drog mig till klockan 9. Usch vad mitt tålamod ansträngdes under det året! Men jag fick lyckligtvis anledning att ganska snart flytta därifrån.

    Man kan ju önska att samhället tog hand om alla sociala problem, men det gör inte samhället. Vilken personlig ideologi man än har. Det har inte så mycket att göra med det regerande partiet, även om somliga anser det.

    Det där att be att få långa grannens slagborrmaskin var kreativt! 🙂

Lämna ett svar