Sötsur gubbe

Jag har bläddrat lite bakåt i min blogg och funderat på vad det är för hashtomte som skrivit i den. Alltså, jag tycker att jag lite för ofta är en surgubbe och nu tänker jag göra räfst och rättarting med detta.

Varför är man sur [missnöjd] ? -Det är nog den första frågan man bör ställa sig. Ty det är nog egentligen inte för att det bor så många människor i Stockholm, eller för att Erik Paulsson blev frikänd i mutmålet om nationalarenan. Svaren på denna fråga är nog lika många som antalet sura människor och jag har väl mina egna svar. Fast jag tänker inte berätta om dem här.

Istället tänker jag berätta om något jag tänker på för att balansera surheten, lite sötma i såsen liksom. En sak som verkligen gjorde gott för mig är denna TED-presentation av Peter Diamandis. Jag såg den för två veckor sedan och har sedan dess sett med lite överlägsen attityd på de säljrubriker som dagstidningarna matar oss med. Jag har äntligen förstått att det finns mer än bara elände i världen vi lever i, det är bara så att elände säljer bättre och därför får det synas mer.

Det är lite synd tycker jag, för visst borde det gå bra att sälja positiva saker? Eller är det bara löften om positiva saker som går att sälja? Löften om rikedom, snyggare utseende eller garanterade stryktipssystem. -Nä, nu förfaller jag till surgubbe igen. Och inga bilder har jag heller, jag lovar att återkomma med bättre inlägg från och med nu.

Tags: , , ,

4 Kommentarer till “Sötsur gubbe”

  1. Lola skriver:

    Söt Salt Sur Besk Umami

    En gubbe ska nog ha lite av varje smak.

    Surgubben säger med lite bitterhet ilska vad han tycker
    Saltgubben vässar det han säger lite
    Sötgubben är väl bara gullig och håller med
    Beskgubben är insinuant och biter till
    Umamigubben är bara välsmakande

    eller . . . . . .

  2. EG Westlund skriver:

    Sura du om du är lycklig över det 😀

    Den där TED-presentationen var en makalös höjdare! Visst är det synd att media gör allt för att framställa världen som en eländig plats. Säkert bidrar det till att göra oss sura lite till mans. Men vi får väl skylla oss själva när vi okritiskt sväljer smörjan.

    Sedan måste man förstås tänka med medkänsla på dem som ändå har det eländigt. För sådana finns ju.

    • Thomas skriver:

      Ja, visst är Peter Diamandis en vitaminkick! Jag tycker han har lite av din anda över sig, kunnigt optimistisk.
      TED är över huvud taget ett bra ställe att gå till när man känner sig deppig.

      Om man är lycklig över att vara sur är man lyckosam, för då har man mycket kvar att upptäcka av vad livet har att ge. Värre är det med oss som har upptäckt allt redan… Men nu blev det invecklat, jag tänkte nog på bra filmer man inte sett eller böcker man inte läst. De sura lär nog inte gilla det där ändå.

      Jag tar härmed avstånd från surheten! Tack EG och ha det gott!

Lämna ett svar