Tyngden av en kö

Systembolaget, fredag, lönedag. Köer!

Medan jag står där och blir pinknödig ringer telefoner runt omkring mig och framme vid kassan blir en stammis sur då han inte får handla, kassörskan har listat ut att han ska handla åt en stupfull polare utanför. Kön öppnar sig regelbundet för nya kunder som försöker leta sig fram till rätt hylla och jag grips av idén att låta någon ta plats framför mig i kön.

Jag gör det inte men funderar lite: Att låta någon ställa sig framför mig i kön är inte upp till mig enbart, alla som står bakom mig blir ju påverkade av det. Det känns nästan som att jag borde kliva ur kön bara för att jag tänkte tanken, sådan ansvarsnoja har jag. Har andra något liknande?

Säkert finns det de som helt enkelt skiter i vad andra tycker och släpper in en kompis framför sig, jag är lite avis på dem för deras egoism men blir skitförbannad för vad de gör -om jag står längre bak i kön.

Men hur är det om någon försöker tränga sig i en kö? Personen bakom blir troligtvis arg eller åtminstone upprörd, fast antagligen å sina egna vägnar. Tänker man på att man ensam ska kämpa för alla bakomvarandes rätt? Hur tungt är ansvaret att hålla ordning på kön? Får man någon hjälp, finns det någon bakom mig som hjälper till?

Det borde ju finnas studier av det här, liksom tvättstugor är ju köer enormt konfliktframkallande miljöer. Men att en kö är tung kan man väl utan tvekan hålla med om?

Tags: , ,

2 Kommentarer till “Tyngden av en kö”

  1. Lena Eriksson skriver:

    🙂 man skall låta bli att gå till Systembolaget fredag…lönedag!

  2. EG Westlund skriver:

    Två svenska typfenomen: bolaget en lönedag, och kö. Här finns knappast köer i spritaffärerna. En av dem, den största, har öppet 10-22 varje dag. Vi har 10 tusen året-runtboende och fyra spritbutiker totalt. Då blir det inget stort köproblem.

Lämna ett svar