Kista galleria

En smältdegel är kanske att ta i men Kista Galleria är en fascinerande plats. Här samlas människor från världens alla hörn verkar det som, och alla verkar trivas.

Affärerna har alltid öppet till 21.00 och i kväll råkade jag vara där de sista timmarna före stängning. Jag har gjort så flera gånger tidigare och det är alltid likadant: Folk vill inte gå hem. Filmstaden och ett antal restauranger fortsätter att ha öppet och vimlet fortsätter.

Från ett världshörn

Trots den tydligt kommersiella prägeln på platsen tycker jag att det är skönt att vara där. Eftersom jag bor ganska långt från Kista åker jag sällan dit för att handla, det kan jag göra på liknande ställen närmare. Tyvärr är det svårt att hitta oliknande ställen att handla på, alltså något som inte är en galleria eller köpcentrum.

Men till Kista åker jag för att uppleva atmosfären. Det går inte att jämföra med en flygplats, som ibland används som referens för en kosmopolitisk tillvaro -flygplatser domineras av folk med pengar. Gallerian domineras av människor av alla de slag. Mustachprydda nordbor i jeansjacka kliver åt sidan för ett sällskap klädda i burka, livsstilar och traditioner existerar friktionsfritt i samma rum.

En lucka i folkmassan, snart uppfylld av glada människor

Jag sitter en stund och tänker. Varför kan det inte vara så här överallt på jorden? Varför finns ordet ”främlingsfientlighet”? Här upplever jag att alla är människor, punkt. Ingen ifrågasätter varför man ser ut som man gör, inte ens en grovhuggen pappa vars döttrar går i slöja och vackra långa kjolar men har ansade ögonbryn och läppstift. Han bryr sig inte om mig och hur jag ser ut och kanske han har resignerat inför döttrarnas smygrevolt.

Eller så upplever han samma sak som jag, att man kan acceptera, rentav vara glad åt att det finns så mycket olikheter. Av alla dessa vansinniga tilltag och uttryck finns det oceaner av stimulans att ta del av, varför då envist hålla fast vid samma drog hela livet?
Håller man fast av rädsla, otrygghet? -Kanske, men i så fall rekommenderar jag ett besök i Kista Galleria. Inte för att handla utan för att (gratis) ta del av hur det kan kännas att vara kosmopolit.

Den här kvällen kände jag mig nästan euforisk och jag vet ju några anledningar till varför jag kände mig väl tillfreds, den sköna sensommarkvällen bidrog mycket och mitt sällskap var på gott humör. Men det var något annat också, många var så glada. Jag såg mer än en gång ungdomar som dansade till musiken i klädaffärerna och hörde skratt både här och där.
Jag tror att jag hittade orsaken i en av klädaffärerna:

Happy ramadan

På skylten som erbjuder 20% rabatt står det ”Happy ramadan.” Om jag har googlat rätt så tar fastemånaden slut i morgon och det förklarar ju glädjen.

För att uppleva riktig glädje måste man ha det jobbigt en stund. Eller så låter man sig bara smittas. Om 129 dagar och 7 timmar är det Jul, då kanske glädjesmittan tar ny fart?

Tags: , , ,

En kommentar till “Kista galleria”

  1. EG Westlund skriver:

    Det är tur att vi är olika! Tänk vad stentråkigt det skulle vara annars.

Lämna ett svar