Posts Tagged ‘fasad’

David och Goliat

tisdag, oktober 26th, 2010

Jag är ganska lång, nästan 1.90 och känner mig ganska trygg i mig själv. Har aldrig tänkt på att tryggheten kan ha med storleken att göra men vet att jag brukar inge respekt i folk.

I dag på tunnelbanan kom det in en kille som var minst ett nummer större än mig. Ung och vältränad och med ett barskt ansikte, han satte sig mittemot mig och jag fick för första gången känna mig klen. En obehaglig känsla, nästan som rädsla.

Jag satt och tänkte på det där, hur vissa människor kan injaga skräck i andra, när hans telefon ringde. Han svarade med sitt namn och av det korta samtalet kunde jag uttyda att han lämnat barnen på dagis nyss.

Med ens visste jag mer om honom och han krympte på något sätt. Jag vet fortfarande inte vad för sorts människa han är men i och med att jag fick en liten gnutta information så blev han mindre hotfull för mig. Det är konstigt hur vi människor är kopplade, och spännande att upptäcka det.

Jag försökte leta fram en bild som passar till det här temat, den här var den jag hittade:

Swedbank

Hur mår du människa?

torsdag, augusti 5th, 2010

Jag fick en fråga, som verkligen fick mig att fundera ordentligt: ”Vad får dig att må riktigt gott?”

Det beror ju på, att ligga i soffan och tugga på en pizza till en bra film och en öl, det kan vara att må gott. Men det är inte vad jag skulle önska av en god fé, efter några dagar skulle jag nog inte må det minsta bra tror jag.

Ibland när jag är bekymrad eller upprörd brukar jag ta fram kvasten och börja städa, det är lugnande och gör att jag mår lite bättre. Men håller inte heller i längden. Tanken är inte helt fel dock, jag har ibland varit oerhört tillfredsställd när jag gjort ett bra arbete.

Det är nog inte så många som mår riktigt gott. Alla har väl sina svackor men jag tror att många vandrar nere i dikena alldeles för mycket, och använder fel knep för att komma upp. Man tröstäter, super eller är arbetsnarkoman, eller tusen andra tokiga saker.

Jag har fortfarande inte kommit på vad som får mig att må riktigt gott. Men jag tror att vetskapen om att jag kan må gott är till god hjälp. Det måste gå till på olika sätt från gång till gång, jag kan inte äta pizza jämt. Och ibland blir man överraskad, häromdagen fick jag syn på ett vackert hus:

Mågott-huset, klicka för stor bild

Av någon anledning blev jag väldigt väl till mods när jag såg det, och jag blir det när jag tittar på bilden igen. Det känns som att den som konstruerat huset är en vänlig människa som bryr sig om oss som passerar. Det är som att huset säger ”titta på mig och må gott”, konstigt men så känns det.

Så nu är jag lite stärkt i vetskapen att det är möjligt, att må gott.

Tre skolor

lördag, maj 29th, 2010

Hur behandlar vi det som är viktigt för oss? Smyckar du hellre soptunnan än julgranen? Väljs gardinerna med större omsorg än dörrmattan? Får barnen hälsosammare mat än hunden?

Jag råkade passera två skolor idag och lade märke till att de var olika vackra, sedan letade jag fram en tredje bild på en skola och såg verkligen en skillnad. Det skiljer en hel del i ålder mellan de här skolorna och jag får på något sätt känslan av att man tyckte skolan var viktigare förr.

Skarpnäcks gamla skola (invigd 1929)

Skarpnäcks nya skola (färdig 1952)

Kunskapsskolan Fruängen (invigd 2003)

Kunskapsskolan i Fruängen är en gammal ombyggd industrilokal. Sedan länge övergiven av företaget Misomex, som tillverkade maskiner för tryckindustrin, köptes rucklet för att byggas om till privatdriven grundskola.

Inget ont om detta, jag vet inte om det ens byggs några kommunala skolor numera, och undervisningen sägs vara bra.

Men jämför skolorna. För mig tycks det som att man 1929 var mer stolt över sina skolor än man är idag, och att skolundervisningen var en viktig sak som var värd ett vackert yttre.

Nu finns det naturligtvis saker att invända mot resonemanget. Ett fult skal behöver inte betyda att undervisningen är sämre, och man har förmodligen kunnat satsa pengar på elever i stället för fasaden.

Men attityden dear Watson! Hur man än försöker undvika det så syns man alltid, och det man visar upp speglar attityden. Om jag var elev och fick välja efter utseendet bland de tre skolorna här skulle jag definitivt välja den från 1929.

Fast jag skulle bli lurad förstås, det finns ju ingen kvar från den tiden som har något att ge mig. Innanför de stolta väggarna finns bara attityder av idag, det är annat som har högre prioritet.

Tyvärr har det gått mig förbi vad som är viktigt idag. Jag kan inte riktigt se det på något av allt som visas upp. Kanske alla är blasé, inget är viktigt och därför är det ingen som bryr sig om att göra något fint?

Nu när jag skriver detta är jag så djupt nere i min tankefåra att jag inte ser upp över kanten, så jag bjuder in er läsare att hjälpa mig att se det jag inte ser.

Ha det gott!  /Thomas

PS. Man ska alltid klicka på bilderna ett par gånger, en del av dem kommer då upp i större format.