Därute ligger världen, härinne sitter vi. ”Kom ut och lek!” säger någon, törs vi det? Världen ser ofantligt stor ut, man kan komma bort. Hur ska vi nånsin hitta tillbaka om vi följer med?
Stoooort!
Men kanske man kan kika lite, inte gå för långt. Om det blir läskigt kan man vända tillbaka. Eller bara vända sig om och titta tillbaka, sedan blunda och känna efter att man är trygg ändå. Det är ju kul att leka, och man är ju inte ensam.
Hur vågar alla vara därute och leka? Kanske det inte är så farligt ändå? Men så många säger att det är farligt, de kan väl inte ljuga allihop.
Nej, de talar sanning. För de tycker så, men de vågar ändå komma ut och leka.
Kom ut lilla barn, kom ut och lek. Du blir inte ensam och vi hjälper dig om det blir svårt.
Här finns det stort utrymme för egen tolkning.
När ord och bild smälter samma till en helhet
som jag kan tolka in mig i – då trivs jag!
Tack för eftertanken jag fick.
/Lola
Strålande kombination av text och bild! Ha en bra söndag. /Anna
Tack ska ni ha Lola och Anna!