Tjuvtitt
En sån här bild har jag länge tänkt ta. På väg mellan Gamla stan och Slussen kör tågen parallellt en bit, och lika fort. Idag tog jag den!
Archive for augusti, 2010
I förbifarten
måndag, augusti 30th, 2010Vackra Sverige
söndag, augusti 29th, 2010En söndagsutflykt med bilen, jag åker runt på nya vägar och förundras över hur vackert landskapet är. Åkrar och ängar blandas med både tät och gles skog, jag behöver inte åka länge innan jag träffar på vatten.
Bondgårdar finns lite här och där och det är inte ovanligt med både hästar och kor. Det enda som avslöjar att jag inte halkat bakåt i tiden är avsaknaden av mjölkpallar, annars finns allting där. Visst, det finns lite mer också, fyrhjulingar och vattenskotrar till exempel, men om man inte tittar så noga så ser det vackra ”landet” ut precis som förr i tiden.
Jag brukar leka en lek. Jag låtsas att jag kommer från ett annat land och åker runt som turist här, eller kanske som nyinflyttad. Det är inte lätt men ibland lyckas jag förundra mig själv över hur vackert land vi bor i.
Det är fler som är ute och åker denna söndag. Jag undrar om de också åker omkring och är glada över hur vackert det är, undrar om de också leker att de är turister -eller kanske rentav är det.
Längtan till landet?
Satsa pengarna rätt
torsdag, augusti 26th, 2010
Rösta gult !
Jag fick ju en idé igår på tunnelbanan, ska berätta om den nu. Jag fick idén när jag såg alla valaffisher och funderade på hur mycket pengar de lägger ner på att synas.
Ett vanligt sätt att nå en sorts framgång är att låna pengar och utbilda sig. Många går påbyggnadsutbildningar för att bli ännu bättre i sitt yrke. Men om man vet att man redan är duktig, skulle det då inte vara bättre att låna pengar och satsa på marknadsföring?
Trehundratusen kronor skulle väl räcka till ganska många affischer, eller andra kampanjer.
”Thomas Engström, populäraste fotografen!”, det vore väl nåt? -I stället för att äta gröt i tre år medan man går på någon akademi.
Eller ska man ge sig in i politiken kanske? Jag har gjort en egen valaffisch!
Rapport, onsdag
onsdag, augusti 25th, 2010Vissa dagar är bara ”helt vanliga” dagar, det finns inget att nämna om dem och inget att minnas från dem. De försvinner spårlöst som en strumpa i tvättstugan. Jag tänkte se till att det här inte blir en sån dag, för mig i alla fall.
Jag åkte tunnelbana idag, spärrvakten hälsade mig med ”Tjenare! Vill du åka tunnelbana? -Då har du kommit till rätt ställe!” Väl ombord på tåget hamnade jag bredvid två tonårstjejer som försökte vänja sig vid att skolan börjat igen.
Tjej 1: ”Åsså frågade han en massa saker som vi hade prov på i våras”
Tjej 2: ”Men gud! Måste man komma ihåg sånt som man lärde sig förra året?”
Valaffischer finns överallt, om jag håller blicken still i trettio sekunder så kan jag fortfarande se dem när jag blundar, de har bränt fast på näthinnan. Intetsägande klyschor och floskler är de allihop, men de ger mig en idé som jag tänker ta upp i ett annat inlägg.
Staden har fått besök av något som liknar ett rymdskepp:
Seaborn Sojourn för ankar, Gröna Lund i bakgrunden
Jag försökte googla fram var den kom ifrån men lyckades inte. Kanske den är på evig resa mellan Europas hamnar, för alltid förvisad till de sju haven. Det ryktas att Davy Jones är kapten…
Inte långt därifrån, i Gamla stan, fanns dessa två. Kanske besättningsmän, eller passagerare. Turister är jag säker på att de är.
Prästgatans prästinna hade öppnat fönstret och gjort sig osynlig
Långt från storstadens konstigheter hade två lyckliga tilldragelser ägt rum. Detta skedde för flera veckor sedan och har inget med denna vanliga onsdag att göra. Men så är det ju med ”helt vanliga” dagar, man börjar drömma sig bort eller bakåt, letar i minnet efter något som kan förgylla.
Två vuxna, två barn, fri mat & logi
Bilderna är små men numera är de vänligt klickbara, testa vet jag!
Pirate Bay som kunskapskälla
tisdag, augusti 24th, 2010Jag sitter och bläddrar på Piratebay. Det finns fantastiskt mycket där, och som vanligt gäller 80/20 -regeln, 80% är skräp och 20% är inte skräp.
En ny film i konsumera-genren är ”Predators” som hade premiär nyligen. Jag söker på den och mycket riktigt finns den på Piratebay. Men bara som ”cam-rip”, vilket betyder att någon har suttit i biosalongen och filmat av direkt från bioduken.
Sådant är förbjudet har jag för mig, och jag gissar att det gäller på alla biografer över hela världen. Men det hindrar inte de som laddar upp på Piratebay, jag hittar massor av alternativ att ladda ner, kommentarerna till varje torrent ger bra info om huruvida det är värt att vänta en timme eller tio för att få den aktuella kopian till sin dator.
Men det här ska inte bli någon instruktion för hur man hanterar TPB (som det heter i de vana kretsarna). Jag reflekterade nämligen över de versioner av filmen Predators som finns tillgängliga så här snart efter premiären, språket på undertexterna framgår oftast i infon som hör till en torrent.
Hindi, rumänska, swahili, … men inget på engelska eller svenska. Varför är det så då? Har de fler och billigare handhållna videokameror i de länder där dessa språk talas? Hade filmen premiär tidigare i de länderna?
Eller är det bättre förhållanden för amatörfilmare? Även på biograferna?
Det gör mig inget att det är på det här sättet, men jag blir alltid så vansinnigt irriterad på de pekpinnar och varningar som finns på mina köpta DVD-skivor, ofta med högre spänningsfaktor än själva filmen -åtminstone om det är en svensk deckare.
Snacka om att trycka till en liten beskedlig befolkning som hukar under FRA, IPred och andra stålpiskor. Lägg krutet där det behövs säger jag, och låt mig slippa känna mig som en brottsling varje gång jag tittar på en film som jag betalat för.
För övrigt brukar jag kopiera mina köpta filmer, då kan man redigera bort allt krafs i början av skivan. Sätt i och titta helt enkelt, smutt!
Jag har fortsatt med att fånga byggmaskiner på bild, vad det här är för något vet jag inte men den väsnades enormt och det såg ut som att den borrade.
Resan mot jordens medelpunkt - Jules Verne
Svart och vitt, mest svart
söndag, augusti 22nd, 2010Visst är människor vackra?
Ursäkta om det låter som att jag nyss klivit ur en rymdfarkost hemmahörandes någon annanstans i galaxen, men jag har suttit och lekt med datorn. Jag gillar att göra bilder med den, det är oförskämt lätt nu för tiden. Med cirka femtio musklick och kanske sjuttio klicka-och-dra kan jag presentera detta:
Baryshnikov?
Nu ska ni veta att jag inte kan teckna, att jag inte hade någon förlaga, och att de musklick som behövs för att logga in och ladda upp bilden är inräknade! Teknikens under säger jag bara…
Men det var inte det som var poängen här. Bilden har ju klara defekter om man tänker sig att den föreställer en människa. Eller så har människan i fråga haft otur i livet. Trots det tycker jag att människan är vacker, vad kan det bero på? Så här känner jag inte inför varje person jag träffar, trots att de är felfritt skapta.
Det här tål att tänka på.
Höstens kurskataloger är här
söndag, augusti 22nd, 2010De har följt mig så länge jag kan minnas, kurskatalogerna från ABF, Medborgarskolan, Studiefrämjandet och allt vad de heter. En grundsten i modern svensk kultur.
Som all annan kultur är de föränderliga. Jag skulle väldigt gärna vilja titta i en gammal katalog från min barndom, för att se hur de har förändrats.
En förändring har jag dock upptäckt ändå, det handlar om språk.
De ”klassiska” (eng, fr, sp, ty, it) språken har man alltid kunnat läsa. Men allteftersom världen har krympt upptäcker vi nya språk, och får behov av nya språk.
Japanska, som har kommit till oss genom manga och anime. Det är främst ungdomar som lär sig detta har jag förstått.
Thailändska, troligtvis för att Thailand har blivit ett så populärt turistmål. Jag tror inte någon lär sig språket för att samtala med de bärplockare som årligen kommer hit för att jobba.
Polska, ryska, persiska, serbiska, kroatiska, det tror jag däremot att många vill lära sig för att kunna prata med alla som kommer hit för att arbeta och bo här. Säkert vill en och annan svensk speciellt lära sig hur man säger ”jag älskar dig”.
Och skulle man inte har någon att öva den frasen på så har studieförbunden lösningen på det också: Snigelkurser!
Förlåt, singelkurser ska det vara. När jag var barn fanns nog inte uttrycket ”singel”, om man inte pratade om någon sorts grus förstås. Tiderna förändras alltså, och kurskatalogerna med dem. Jag undrar ivrigt vilka kurser de kommer att erbjuda om trettio år.
Medborgarskolan ger en liten föraning om det, de erbjuder en kurs i Klingon. Star Trek-nörd som jag är kan jag inte låta bli att jubla över detta. Framtiden verkar lovande!
Nu över till bilder. Av en ren händelse har jag plåtat lyftkranar, en gång med mobilen och en gång med en bättre kamera. Jag håller hemligt vilken som är vilken, det får bli en gissningslek.
Samtidigt blir det ett nytt test på hur jag lyckats med lightbox-pluginen i bloggen, här kommer de:
Åååååhej!
Teamwork
Och gissa vad glad jag är nu! Det går att klicka på bilderna för att se dem i stort format, och allting skedde helt automatiskt!
Min pappa körde lyftkran när han jobbade. Kanske det inte är någon slump att jag lägger märke till sådana. Några gånger fick jag sitta med i maskinen, det var ett äventyr för en liten grabb.
Jag bläddrar i kurskatalogerna, men någon kurs för att lära sig köra lyftkran finns inte. Man ska väl gå på något gymnasium för det, fast det vet jag att min pappa inte gjorde. Hur det gick till när han lärde sig vet jag tyvärr inte, men jag antar att de formella kraven inte var så strikta på den tiden.
Kundenkäter
tisdag, augusti 17th, 2010Jag blev uppringd av bredbandsbolaget idag, eller rättare sagt någon de hade anlitat för att intervjua kunder. Eftersom jag inte längre är kund hos dem så talade jag om det och så var det klart!
De verkar ha lite dålig ordning på vilka som är deras kunder, men jag funderade mest över en annan sak; Det här måste ju vara en av de sämsta tiderna på året att försöka låna tid av folk för att få veta vad de tycker. Semestern har precis slutat för de flesta, skolan startar och det är snart val.
Borde inte någon ha tänkt ”vi kör lite senare så kanske vi får fler svar” ?
Nu lägger jag upp en bild här för att testa om jag har fått lightbox att fungera. Jag har fått en utmärkt guide av EG, som täcker väldigt mycket om WordPress och jag tror att allt är rätt nu.
En säng
Nähä! Det var det inte. Men nu har jag ögnat igenom en del av javaskript-koden i lightbox och det verkar som att den triggar på en kombination av strängarna
rel="lightbox" och href
En anchor-tagg alltså, men när jag lägger in bilder så får de bara en img-tagg. Nu knackar jag manuellt in samma bild här så får vi se:
Och YES! Det funkar! Nu gäller det bara att klura ut varför det blir såhär.
Man lyckas inte alltid
måndag, augusti 16th, 2010Jag tar sällan bilder med blixt, det är så svårt. Men i kväll övade jag lite, sådant ger färdighet sägs det.
Och visst blev det en hyfsad bild, men vad kan man tro? -Skärpan hamnade fel! Så därför blir det bara en liten bild i bloggen, då syns inte felet så mycket:
Vá eré om?
Jag håller fortfarande på att laborera med Lightbox-pluginen till WordPress, så den här bilden är infogad nästan som vanligt. Fast jag hittade en kryssruta att klicka ur så kanske jag slipper fenomenet med bildsidor som har kommentarsfält.
Ibland vägrar WordPress att låta mig förhandsgranska och så är det med det här inlägget, så nu publicerar jag så får vi se hur det blev.
Fredrik Tjopeng!
fredag, augusti 13th, 2010Det här blir ett sammelsuriumblogginlägg, så rubriken kan lika gärna vara i samma anda. Jag hörde på radion idag, där fick jag veta att någon skulle spela musik av herr Tjopeng. Det tog faktiskt en stund innan jag fattade vad för sorts musik det skulle spelas.
Det verkar som att dagens journalister driver Orwells farhågor mot verklighet, språket förändras snabbt, något som man länge kunnat se i dagstidningarnas internetutgåvor. Men det här var första gången jag hört det. Själv har jag anammat nyspråket med frasen ”gult är det nya grönt”, vi får se om polisen också tycker så…
Dagstidningarnas internetutgåvor, de är fascinerande. Många artiklar erbjuder möjligheten att kommentera. Men jag börjar tycka att man ska byta ut länkarna med benämningen ”kommentera” mot ”hata”. Ty det är väldigt sällan jag läser något positivt i kommentarerna.
Till exempel hade en tioårig grabb fått sitt livs (och säkert sin fars livs) fiskefångst, presenterad med bild och en hjältehistoria som nästan platsar i vår mytologi. Vad handlar då kommentarerna om? -Inte en enda gratutlation, bara illvilliga kommentarer om att man inte ska döda fiskar.
Fy fan! säger jag. Det är dags att lämna det här stället. Men jag har förstås en del att göra innan dess. Jag börjar med att ladda upp några bilder som samlats under senare tid:
Det har varit torrt denna sommar
Men det har regnat också
Flera hundra människor om dagen gick inte här då det regnade
Regnet gav oss en Basic Canyon
Men vi bygger nytt ändå
Fast det gamla är väl ändå lite charmigare?
Jag har ätit frukost i närheten
Då kunde jag ta en sunkbild
Men skönast har det varit i skogen, kolla in "trädkojan!"
Jag hittade en trädorm
Men närmare marken fanns en helt annan värld
Till sist en bild som jag inte kan skriva något om
Tjopeng på er! Håll ordning på orden och glöm inte bort att vara snälla ibland.