Archive for juni, 2012

Midsommar 2137

torsdag, juni 21st, 2012

Solens ljus är fascinerande för en fotograf. Solen är en opålitlig men väldigt nödvändig medhjälpare, egentligen den som bestämmer hur bilderna blir -så man kan ju undra vem som är medhjälpare.

Eftersom jag gjort om lite här hemma har jag fått in ett nytt solljus, och det visar sig bara vid midsommartid. Vore det molnfritt skulle jag ha tillgång till det knappt en vecka, så jag tackar min medhjälpare för att jag kunde ta den här bilden:

Vad är dröm och vad är verkligt?

Klicka på den så blir den större.

Hur blir midsommar år 2137? -Det kan man fantisera om men rubriken har inget med det att göra, bilden är tagen 21.37 den tjugonde juni 2012.

Ständigt på efterkälken?

fredag, juni 15th, 2012

Debatten om internet, upphovsrätt, det fria ordet och informationens frihetslängtan har pågått i några år nu. Alltid lika spännande att läsa om tycker jag, det är en gordisk knut att lösa och jag har inga svar.

Men jag har fantasi. Teknikutvecklingen är att jämföra med en ständigt accelererande bil, för att hålla koll på den måste man hänga med -annars ser man bara spåren efter den. Den här debatten som jag snackar om har väl hållit på en smula för länge nu för att man ska kunna tycka att den hänger med?

När debattörerna väl har hittat sin balans i dagens frågor sysslar mina barnbarn med telepati, hur ska myndigheterna hantera det månntro?

Nanoo, nanoo. Mork calling Orson, wishing a nice weekend!

Den 39:e bilden

fredag, juni 15th, 2012

Mangamålet är avgjort, serievetaren har friats från åtalet för barnpornografibrott. I Svenska Dagbladet kan man dock läsa:

“I tingsrätten dömdes Lundström för 52 bilder, i hovrättten för 39 bilder och HD bedömer en enda bild som straffbar. Men Lundström frikänns ändå eftersom han är serieforskare. Hade han inte varit serieexpert hade han blivit dömd, enligt HD:s resonemang.”

Luddigt värre tycker jag. Det kan alltså finnas förbjudna bilder, dessutom beroende på vem man är. Och vi ojar oss över muslimernas förbud att avbilda profeten…

Isolation

fredag, juni 8th, 2012

På tunnelbanan i morse hörde jag ett främmande språk. Strax bakom mig satt fyra grabbar i 13-årsåldern och diskuterade högröstat, nästan störande. Men det är ju så “utlänningar” låter, min privata statistiska centralbyrå har konstaterat att “utlänningar” låter väldigt mycket. Och inte begriper man vad de säger!

De här nyblivna tonåringarna hörde inte till de värsta men visst lade man märke till dem. En tanke kom för mig, kan det vara just för att det är något främmande som man hör det extra tydligt?

Jag har gått några veckor och funderat på det här med främlingsfientlighet och högerextremism. Begreppet högerextremism vill jag helst undvika eftersom det är skapligt luddigt och kan debatteras till tidens ände men att det otvivelaktigt kan kopplas ihop med främlingsfientlighet borde väl ingen sätta sig emot?

När jag hörde grabbarna prata tänkte jag just på ordet “främling.”  Ett starkt kriterie för en främling är att man inte förstår det språk han pratar. I ett vidare begrepp förstår man inte heller den kultur han kommer från. Varför är man egentligen fientlig mot sådant?

Sverige berömmer sig ibland, och benämns ibland, som en innovatörsnation. Ett av kännetecknen för en innovatör -uppfinnare- är nyfikenhet, en annan viljan att lära sig något nytt, något man inte förstår. Som ingenjör skulle jag vara stolt över att vara medborgare i en sådan innovatörsnation.

Men icke. Det som inte kan förstås ska avvisas. Vi har klarat oss med häst och vagn utan problem, vad ska vi med något nytt till? Den där Otto går ju inte att förstå och hans jäkla grejor är säkert ett sätt att förslava oss och få oss att äta hästar.
Likaså Edison, cirkusartisten som skapar ljus utan ved, han är också utlänning.

Hur många främmande saker är det inte som invaderat vårt vackra land? Och här i tunnelbanan satt fyra snorungar och talade franska med varandra! -Det är inget skämt, de talade faktiskt flytande franska. Ett språk som jag väldigt sällan hör  på tunnelbanan. Och döm om min häpnad när de helt plötsligt växlade över till flytande svenska! Sedan fortsatte samtalet på blandat franska/svenska. Ja dessa främlingar….

Jag hann med att besöka NK på vägen hem, parfymavdelningen. (Varför jag besökte den är hemligt:-) Där fick jag höra en expedit fråga en annan “kan du komma och hjälpa till, du som kan serbiska.” Två främlingar alltså, en turist och en expedit som hade serbiska som modersmål. Så himla obekvämt, om de inte kommit till Sverige hade vi sluppit sälja den parfymflaskan.

Det är jobbigt med främlingfientlighet tycker jag. Det tar tid och kraft från saker som skulle kunna ge mycket mer för oss alla, så mycket att det räcker även till dem som bara har lite att bidra med. Men det kommer väl alltid att finnas. Jag tror dock att de som aktivt jobbar för att isolera Sverige kämpar förgäves.

Personen på bilden är ingen främling, inte heller fientlig.