Lite bra är HBO:s nya TV-serie Westworld tycker jag. Det har tagit många avsnitt innan jag fastnade, men i brist på annat så har jag fortsatt titta. Konstigt egentligen att en TV-serie vågar kosta på sig att testa tittarnas tålamod så här.
Men det var ju vinjetten det skulle handla om. Det är intressant med vinjetter och vilka förväntningar de ger oss tittare. Nu vet jag inte om vinjettskaparna över huvud taget har förväntningar i tankarna när de går till verket, eller om de bara löper amok med sina verktyg och sin skicklighet. I vilket fall har jag bildat mig en uppfattning, eller fått förväntningar, av vinjetten till Westworld.
Det är inte förväntningar förresten, kom jag på nu. Efter att ha sett sju avsnitt av serien så märker jag att några förväntningar inte funnits hos mig. Däremot ser jag, eller tror mig se, en annan sak: Det är robotarna som liknar det mänskliga. I vinjetten alltså. Kolla på hur ömt robotarmarna smeker fram silikon och annat material när de skapar de konstgjorda människorna och djuren. Jämför med det de skapar, som framställs stelt och nästan orörligt.
Vinjetten säger oss att det är robotarmarna som har de artistiska känslorna, de är mer känslomässiga än de mänskliga avbilder de skapar. Kanske det är vad vi ska förvänta oss av serien, eller kanske det är ett varsel om en kommande framtid i vår verkliga värld?