Posts Tagged ‘kommunikation’

Bildspråk

onsdag, januari 1st, 2014

Nytt år. Tidningarna rapporterar mest om vad som hänt inatt och som vanligt är det nästan bara fylla och bråk de rapporterar om. Nordkorea pratar om kärnvapenkrig igen men det är väl nästan en tradition numera.

Det rapporteras med bilder också, på ett otroligt sorgfälligt sätt. Jag tänker att det en gång i tiden var dagspressen som satte ribban för bildreportage. Om man inte hade bildreportage så fanns det åtminstone någon väl vald bild till en del artiklar.

Nu verkar ribban sättas av någon annan och dagspressen flåsar i sina försök att snubbla över den. Här är ett exempel:

Polisen i Stockholm har haft mycket att göra inatt.

Polisen i Stockholm har haft mycket att göra inatt.

Bilden med bildtext finns högst upp på en av de stora tidningarnas hemsida. Tydligen har polisen haft fullt upp med att skjuta fyrverkerier, fast artikeln som bilden hör till nämner inget sådant. Kanske en bild på en polisbil med blinkande blåljus hade passat bättre?

Men att börja det nya året med klagosång är trist. Jag kan istället glädjas åt ett fint fotoväder idag. Den här vintern är helt och hållet i mitt tycke och smak, snöfri och ihållande plusgrader. Idag startar jag dessutom mitt försök att fylla ett år med bilder, på Blipfoto. Det ska bli intressant att se om jag klarar det.

-40%

fredag, november 1st, 2013

Det är alltid spännande med kommunikation, jag tolkar nog inte den här skylten på det sätt ägaren avsett.

Hänvisning

Hänvisning

Minus förtio procent åt vänster, med utgångspunkt från vardå?

Bli fri dina skulder

fredag, juni 14th, 2013

Amfa Bank har ett kanonerbjudande:

Skuldfri

Skuldfri

Jag får ju fakturor skickade till mig varje månad. Dum som jag är har jag betalat dem istället för att sälja dem, men nu ska det bli ändring!

Vi är så okunniga

onsdag, maj 8th, 2013

Det har blivit dags att vara surgubbe igen.

Jag läser idag att stockholms stad har införskaffat ett antal eldrivna sopmaskiner, sådana som sopar gator och torg rena från skräp. De nya maskinerna är enligt trafikborgarråd Ulla Hamilton så tysta att man kan använda dem på dagen.

Så de bullrande maskinerna kan bara användas på natten alltså? Man undrar varför, för att folk ska sova bättre på dagen? Och varför har jag hittills varje vår sett bullrande dieseldrivna sopmaskiner på dagtid men aldrig på natten?

Nåja, trots att ett flertal medier tar upp sensationen och hänvisar till ett pressmeddelande kan jag inte hitta någon säker källa till Ullas påstående. Något pressmeddelande har jag inte funnit.

Medan jag skriver det här uppdaterar jag ”appar” på min telefon. Innan man trycker på uppdateringsikonen kan man läsa vad som är så bra med uppdateringen. Nu i eftermiddag är det fyra appar som ska uppdateras och deras info om vad som är nytt och bättre avslutas i samtliga fall med orden ”and much much more.”

Då undrar jag, varför undanhåller de mig lejonparten av informationen? ”Much much more” måste ju innebära att det jag läst är en väldigt liten del av det stora hela.

Antagligen tror de att jag är för okunnig. Antingen för okunnig för att ha någon glädje av infon eller för okunnig för att reagera över deras arroganta kommunikation.
Precis som Ulla Hamilton och sopmaskinerna. Vare sig det är Ulla själv som tror att jag är för okunnig för att ifrågasätta hennes (i mina ögon) svammel, eller de publicerande medierna som tror att jag inte bryr mig om vad de fyller upp luckorna mellan annonserna med , så blir jag förbannad över denna nedskrivning av mottagarens intelligens.

Alternativt vill jag tillhöra de kunniga och därmed få hitta på fantastiska saker som matas ut till de övriga, varav kanske några läser det som står i luckorna mellan annonserna.

 

Alkoholförbud

tisdag, maj 15th, 2012

Först vill jag backa lite på det jag skrev om Maciej Zarembas artiklar tidigare, hans avslutande artikel tycker jag nämligen är precis så bra som man förväntar sig av honom.

Men nu till alkoholförbudet. Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning informerar idag så här:

Polisen kommer de närmsta veckorna att patrullera extra i Liljeholmen och om personer med alkohol påträffas inom förbudsområdet kommer alkoholen att hällas ut, vare sig förpackningen är öppnad eller inte.

Förbudsområdet omfattar Liljeholmens centrum, som har ett systembolag. Nu undrar jag om man törs handla på det systemet de närmsta veckorna, eller kommer polisen att stå utanför systembutiken och hälla ut det jag handlat?

Berättelser

onsdag, juli 27th, 2011

Jag vurmar för det här med att skriva och läsa, samtidigt som jag gillar bilder och att fotografera. Det handlar om berättande helt enkelt, jag gillar berättelser. Inte alla berättelser förstås, det finns så mycket blabla och säkert har jag inte hört mer än en bråkdel av det.

Men skickligt berättande, det är jag såld på. Det spelar nästan ingen roll vad berättelsen handlar om när den framförs med sinne för xxx -sätt in vad ni önskar här, det finns så många olika preferenser. Men när berättelsen träffar mina preferenser kan jag bli trollbunden. Mest trollbunden blir jag nog av bilder, för de låter mig oftast göra en egen berättelse av det jag ser. Det här inlägget handlar dock i huvudsak om berättelser av ord.

Det finns metoder att piffa upp sin berättelse för att den ska bli mer effektiv, de behöver man egentligen bara ta till om man vill uppnå ett syfte med sina ord. Vaggviseknepet är uråldrigt och funkar fortfarande på många fler än småbarn: Rytm och repetition, det trollbinder och bedövar oroliga sinnen. Många poplåtar, som tvärtemot vill egga upp och öppna plånböcker, drar nytta av detta men lägger in ett populärt budskap och vildare rytmer för att i stället tala till hjärtat eller andra organ. Rytm och repetition, men det finns de som är slugare än så; fast de kanske biter sig själva i svansen.

Jag talar om poeterna, de som rimmar och tror att alla hänger med i deras resonemang. Rim och rytm och repetition, egentligen inte olikt poplåtskrivare men poeter är en annan sort -ett fåtal undantagna- de verkar vilja nå djupare in i oss med sina ord. De är många som har mycket att berätta men jag tror att de ganska ofta har missat målet med alltför höga förväntningar på sin publik. Eller snarare sin potentiella publik, eftersom det mest är de som redan ”förstår” som är den reella publiken.

Vi har också rena budskapsproducenter, politiker och wannabees. De har naturligtvis hjälp av folk som förstår dessa knep och de har tillgång till oss mediakonsumenter genom etablerade och vältrampade vägar. Några vill rentav trampa nya vägar, ibland över lik men det är sorgliga budskap framförda med andra medel än ord.

Nå, nu ska jag sluta orera innan jag driver iväg över horisonten och i stället komma till en tanke jag hade när det gäller berättande.

Avvikelser i berättelsen kan väcka den som somnat

Bloggande, inte berättande. Det är vad jag tänkte på. Den sorts berättelser jag skrivit om här ovanför är ju sådana som har ett mål, den som satt sig ned för att skriva har haft ett mål och ett budskap, sedan kommer en punkt och sedan håller avsändaren tummarna för att det går hem. Men en blogg kan inte ha samma mål. Möjligtvis finns det ett genomgående budskap men någon punkt finns inte att skönja någonstans.

De allra flesta bloggare har nog något budskap men det är säkert inte så många av dem som vet vad sitt budskap är. I stället blir det mer en dagbok även om det inte ser ut som en sådan när man bara skummar berättelserna.

Jag tittar tillbaka på min egen blogg och ser lite av varje men mest av allt ser jag min formkurva. Så klart är jag den bäste att se den, eftersom jag kan minnas ganska bra hur läget var när jag skrev det ena eller det andra. Men kanske den är synlig för andra än mig och när jag någon gång, kanske utan att veta det, verkligen sätter punkt så blir bloggen en berättelse. En spretig och orytmisk sådan, med diffusa mål, precis som ett liv kan vara. Troligtvis inte det minsta trollbindande, men ändå en sorts berättelse.


Eftersom jag är lite nördig så kom naturligtvis en tanke över mig när jag trodde att jag var färdig. Rekursion: Jag skriver om det jag skriver om och därmed blir det mer att skriva om…

Eftersom jag är lite noga, ibland, så läste jag igenom vad jag skrivit innan jag postar och tycker att det är lite högtravande. Men jag skyller det på att jag har Tolkien som sängkamrat just nu, om en liten stund får jag veta vad som händer på Weathertop -för tredje gången 🙂

Kan ga roo

fredag, juli 1st, 2011

Idag läste jag att en av de första vita människorna som kom till Australien och såg kängurur för första gången, frågade en australier vad det var för slags djur och fick svaret ”Kan ga roo.” Så fick djuret sedan heta, långt senare visade det sig att ”Kan ga roo” betyder ”Jag vet inte.”

🙂 Sant eller inte, jag tycker att det är en rolig anekdot som visar vilka vändningar kommunikationssvårigheter kan ta. Om det är någon som vet vad djuret på bilden är så får ni gärna höra av er, på svenska:-)

Svensk midsommar i staden

Denna vecka har bedrövelsen slagit ned hos mig och Sätherberg/Lindblad:s längtan till landet är precis lika mycket min längtan bort från den här orten. Orsaken; man tar bort 40% av mina möjligheter att åka bil till jobbet. Halva söderledstunneln och en tredjedel av Essingeleden spärras av i sex månader.
För att kompensera detta kan jag åka 40% tidigare (så skulle väl en journalist resonera) eller köra 140% fortare, vilket borde vara matematiskt riktigare. Men köerna följer kaosteorin så det lär ta 100% mer tid. Nåväl, kan ga roo. Jag vet i alla fall att jag inte kan åka kollektivt eftersom jag numera har 20 mil till jobbet och skulle ha 40% fler färdmedelsbyten än om jag hade ett närmare jobb samt att det skulle ta 4000% längre tid att ta sig till jobbet än det tar att skriva det här inlägget, journalister inräknade.

Man kan virra till det när man kommunicerar, eller hur? Viktigt är att följa med sin tid och jag har lagt märke till att en del skyltar inte hänger med. Därför har jag spånat på en variant av en skylt som jag brukar se när jag åker till jobbet:

Träleksaker är gammalmodiga