Posts Tagged ‘språk’

Do you want a receipt?

fredag, augusti 28th, 2015

Att tala engelska är inte lätt om man är svensk.

Jag tvingas förvisso att varje vecka delta i möten som hålls på engelska, men eftersom samtliga deltagare har sitt eget modersmål och har lärt sig engelska i skolan så uttalas sällan några bevingade ord under mötena.

Förstås, för Indierna var ju engelska ett officiellt språk fram till 1965 och de har börjat använda det mer och mer i takt med att de tillägnar sig kunskaper inom IT-området.
Men de talar så fort! Och med sin speciella dialekt, som är väldigt charmig men inte alltid lätt att förstå för en svensk.

Så kan det vara. Men eftersom jag fått en viss vana genom dessa möten, och eftersom jag lyssnar på engelska ljudböcker och läser mycket på engelska, så kände jag mig riktigt världsvan i våras.

Då var jag nämligen i Amsterdam ett par dagar för att utöva semester.
Holländarna är också bra på engelska och jag ansåg dem vara i samma språkliga sits som mig, därför var det aldrig några tveksamheter eller någon nervositet när det var dags för dialog.

Men ack så förrädisk självsäkerheten kan vara! Näst sista dagen då jag ätit en god middag fick jag den väldigt vanliga frågan av servitrisen: “Do you want a receipt?”

Min hjärna hade antagligen somnat av den goda maten, eller så ville den skoja med min mun. För svaret jag gav var “No thank you, that’s not possible.”

Vad jag borde sagt i stället skriver jag inte här eftersom det är så svårt att stava till.

Ordspråk

måndag, december 15th, 2014

Jag var inne på ämnet retorik ikväll och då halkade jag också in på ordspråk, ett annat roligt ämne.

Efter nästan två timmars onödigt surfande upptäckte jag att mitt alldeles egna ordspråk inte går att finna någonstans, så här kommer det:

Många kockar små gör en stor soppa.

Och jag tycker att det passar bra till dagens politiska situation i Sverige 🙂

Rekursion

lördag, februari 15th, 2014

Ett latinskt ord, recursiō, exemplifierat här.

Engelska wikipedia kan förklara på engelska.

Bli fri dina skulder

fredag, juni 14th, 2013

Amfa Bank har ett kanonerbjudande:

Skuldfri

Skuldfri

Jag får ju fakturor skickade till mig varje månad. Dum som jag är har jag betalat dem istället för att sälja dem, men nu ska det bli ändring!

Blå pennan går i skolan

tisdag, juni 11th, 2013

Alla som haft träslöjd i skolan vet vad en tving är. Kanske man också vet hur man använder en sådan, den är till för att hålla ihop saker som inte vill vara tillsammans medan limmet torkar. Sedan är sakerna tillsammans vare sig de vill det eller inte.
(Så egentligen är limmet också en tving, men det kallas lim -jag vet inte varför)

Nu är träslöjdslektionen över, nu ska vi ha svenska. Tving är ett substantiv, som jag tror har fött ett verb: tvång. Det är inte alla substantiv som kan skryta med det, kolla på dator, bil, gevär, kastrull, med flera. För att vara snäll valde jag saker som kan räknas som verktyg, precis som en tving, men de kan lika lite som TV, landå, dartpil och recept föda ett verb.

Säg efter mig: Det är inget tvång att använda en tving i träslöjden men du är tvingad att få ihop dina träbitar på något sätt om du ska få godkänt i kursen. Fast läraren får inte använda tvång för att du ska använda en tving.

Sådär! Nu är du snart godkänd i svenska också.

Mytspridning

tisdag, mars 12th, 2013

Jag läste på SvD.se om sparvhökar (1). Tydligen har en sparvhök tagit en duva på Götgatan, vilket föranleder artikelskribenten att påpeka “Fågeln är relativt liten och ingen fara för människor. Den äter mestadels andra fåglar och kan då och då försöka ge sig på en kråka, men duvor är huvudbytet, enligt Daniel Green.”

Mot detta påstående vill jag anföra att jag personligen sett tjugo människor bli brutalt slaktade av en sparvhök, till synes enbart för nöjet. Detta skedde framför mina ögon medan jag satt i soffan och tittade på en film.

Så. Nu hoppas jag att jag har bidragit till mytbildningen om sparvhökar på mitt sätt. Fast egentligen tycker jag att man inte alls hade behövt fundera på saken, människor har tillräckligt mycket att vara rädda för som det är. Och sparvhökarna klarar sig nog utan våra vanföreställningar om dem.

(1) Sparv: Jättestor fågel. Sparvhök: Ännu större fågel som kan döda en sparv.

Google et al.

lördag, augusti 25th, 2012

Sökmotorerna på internet har utvecklats väldigt mycket det senaste decenniet. Jag minns altavista, hotbot, lycos, yahoo och många andra. De flesta finns fortfarande kvar som internetadresser men deras ursprungliga verksamhet har övertagits av något annat.

Kvar finns Google och någon enstaka konkurrent. Om vi tar giganten Google som exempel så startade de 1998 på riktigt, det var då de flyttade ur garaget. Är det inte konstigt förresten att alla framgångssagor inom IT startar i ett garage? Det är väl ett misstag av mig att ställa min bil i garaget 🙂

internet fanns förresten före 1998, i gemene mans sinne grundades det 1995 då man plötsligt kunde surfa med internet explorer (16:e augusti enligt Wikipedia)
Men på riktigt hade internet funnits sedan 1981. Jag började plugga på Uppsala Universitet 1982 och fick en introduktion till  @ av äldre studenter. Det handlade om mail förstås, ren text utan de svenska tecknen åäö. Men det var internet! Jag kunde kommunicera sekundsnabbt med teknologer på MIT och det var hisnande!

Nåväl, 1998 & Google. På den tiden fick man vara listig när man sökte något på nätet. Söksträngarna följde den standard som fanns, “regular expressions.” Alltså, om du ville söka efter sidor med “Thomas” så skrev du det namnet i sökfältet och om du var osäker så skrev du “T.*mas”. Ville du söka efter information om diamanter så krävdes samma kunskap, något som de flesta inte hade.

Såklart söker man efter “diamonds” först men då hittade man inte de som stavat fel och skrivit “daimonds” och ett tag var det faktiskt en business att hitta dessa stackare som stavat fel och aldrig fick sina grejor sålda, utom till de skrivkunniga och listiga. Att priset blev uppseendeväckande lågt följer av omständigheterna.

Men nu är det 2012, fjorton år senare och en utveckling som skulle skapat bilar som flyger med närapå ljusets hastighet (om samma sak hänt inom den branschen) har tagit Google et al. till högre höjder. Numera kan man skriva “varför fungerar inte min PC” och få en massa relevanta svar/länkar.

Google, och många andra, har fokuserat på och i viss mån marknadsfört “den semantiska webben.” De vill alltså att deras sökmotor ska förstå vad den sökande vill hitta, baserat på vanligt språk. Om de någonsin kommer att nå ända fram är tveksamt men det vore ju nästan tråkigt om de skulle göra det, eller hur? I vilket fall har de lyckats hyfsat bra, antagligen för att de för statistik över de vanligaste sökningarna och kan “gissa” vad den sökande egentligen vill veta.

Men! Det finns en sak jag och Google misslyckas med. Jag började tänka på ordet “berömd” och undrade var det kommer ifrån. Det är ju så många av våra ord som är grekiska eller latin. (Invandrade ord, hu vad farligt 😉 Och ta mig tusan, det var svårt att hitta! Jag har faktiskt inte hittat det ännu. Kan det vara så att den semantiska webben missförstår mig, eftersom “Ost”, “Charles darwin”, “Varulv” och “Morer” kommer upp på förstatsidan när jag söker på “härled ordet berömd”

Tur ändå att vi har internet, om någon som läser det här har en härledning av ordet “berömd” så får ni gärna berätta om det.

Varför väljer vi så knäppa ord?

lördag, mars 3rd, 2012

Det kanske inte dröjer så länge innan vi börjar ta till oss kinesiska uttryck men än så länge har det engelska språket den kraftigaste influensen på oss. Det är inte utan komiska resultat, är det någon som har funderat på “Slut Rea” och “Maxfart” till exempel?

Nu är väl orden “slut” och “fart” två gamla ord, genuint nordiska kan jag tro och sedan länge använda utan att någon bekymrat sig huruvida saxerna tolkat dem tokigt.

Men nu är det moderna tider och vi gillar att använda deras uttryck och ord. Ett väldigt modernt ord som man försöker “pusha” fram är “hen” som ett alternativ till han eller hon och jag konstaterar att man fortfarande inte bryr sig om hur saxerna tolkar detta. Jag hittar följande på dict.org:

From WordNet (r) 3.0 (2006) :
hen
n 1: adult female chicken [syn: hen, biddy]
2: adult female bird
3: flesh of an older chicken suitable for stewing
4: female of certain aquatic animals e.g. octopus or lobster

Jag undrar vad vi kommer att hitta på för tokigheter när vi ska börja med kinesiska….

Vådan av språk

onsdag, januari 25th, 2012

Jag jobbar som konsult och har haft uppdrag hos många stora företag i Sverige, så kallade koncerner. De har alla ett “koncernspråk” som ska användas i kommunikation, alla har valt engelska.

Nu är det inte riktigt klart när man ska använda engelska och när det går bra med svenska, vi talar ju oftast svenska ändå. Men om man har kontakt med någon okänd, speciellt om det är via mail eller på annat indirekt sätt, så bör engelska användas.

Ett exempel är då man anmäler ett ärende till IT-supporten. Jag var inblandad i ett sådant nyligen, en användare kunde inte använda ett program som han behövde i sitt jobb och det hade dröjt väldigt länge utan att han fått respons. Jag skrev då i ärendet till supporten “Two weeks has passed, the user is acrimonious” och fick svaret från supporten “but we have no user named acrimonious”

Då skrev jag på svenska i stället…

Är det en trend att vara luddig?

torsdag, december 8th, 2011

– LUDDIG , förr äv. LUDDOT, adj. ( ng 1677 osv. -ot 1640) beklädd l. betäckt l. försedd med ludd.

[LUDDIG.avl 1]

1) till 1. Linc. Mmmm a 1640; bet. oviss. BROMAN Glys. 3: 26 (c. (1740). HÖGBERG JesuBr. 2: 127 (1915; i bild, om krutrök). jfr FILT-, FIN-, GRÅ-, GUL-LUDDIG. särsk. till 1 b. PALMFELT Ecl. 7 (1740). HALLER o. JULIUS 97 1908.

[LUDDIG.avl 2]

2) till 2; stundom närmande sig bet.:. trasig i. upptrasslad i kanterna. FKM 1: 200 (1806). En trädkäpp, sönderbultad i nerändan, så att den är luddig. STRÖM MinnB 7 (c. (1865). På kvällen var snöflingorna stora och luddiga. DN(A) 1934. nr 8, s. 14. särsk. till 2 a, om tyg: luggig, ruggig. BoupptSthm 10/6 (1677). Form 1934, s. 132.

Ovanstående kommer från SAOB, ja lägger till min egen definition:

3) Otydlig. Eventuellt yttrat utan närmare förståelse.

Orsaken till dehär inlägget e nåt som kom på posten -den mailen alltså- å som ja connectade med lite news som ja striimat in i skallen häromdan. Fast news vare ju inte, de va nån som snacka om vetenskap liksom å han tyckte att månen va i en trend: Den e på väg bort från oss å om trettitusen miljoner år eller nå sånt såha vi ingen måne!

De kan man kalla trend! Men vafsn håller dom påme här kan man tycka:

Trendpriset 2011

Ja lägger till SAOB:s text om ordet “Trend”:

SAOB äger!

De verkar va nåra som inte bekänner sig till det sanna språket utan användere lite som dom vill, för egna syften liksom. Snacka on siense fikchon alltså! Inget e va man trore e, böj verkligheten såren passarej liksom!

Men mej lurarom inte! Nu ska jag gå me i ilskepartiet å vi ska fsn in i rikstan nästa val!