Posts Tagged ‘flugor’

Varför är det så?

onsdag, juli 28th, 2010

En fluga satte sig på fönstret när jag stod där. Den satte igång att putsa sig och jag hade första parkett liksom, det var så fascinerande att jag inte kunde gå därifrån. Jag vågade inte gå för att hämta kameran men det hade varit roligt att fånga det på bild.

Den var så otroligt noga. Först frambenen, det ser ut som att den “tvättar händerna” men i själva verket gör den ren ögonen också, det går bara så fort att man knappt hinner se det. Dessutom använder den sugsnabeln, vet inte till vad, kanske den slickar sig 🙂

Sedan vingrna, lika snabbt där, med bakbenen. Ovanpå och undertill putsas det noga och bakkroppen får sig några strykningar också. Till sist är det bakbenen, alla fyra. Den håller sig fast på glaset med endast två framben och utför en komplicerad koreografi med de fyra fria benen, jag antar att den “tvättar” sig nu också.

Den sitter still i två sekunder och sedan flyger den iväg. Jag hade aldrig hunnit hämta kameran ändå så jag är glad att jag stod kvar.

Vad fick den att bestämma sig? Varför satte den sig för att tvätta sig och varför flög den iväg? Man kan ju bli snurrig om man börjar tänka på det. Hur uppstår en tanke eller en impuls att göra något?

I våra komplexa hjärnor alstras elektriska impulser som fortplantar sig för att till sist bli en tanke, som eventuellt leder till en handling. Eller så bara förblir den en tanke, som ersätts av en annan som vi tycker är bättre.

Men en fluga? Den bestämmer sig väl inte för att börja tvätta sig på mitt fönster? Hur går det till egentligen? Reflexer förstås, sådana har ju vi också. Men flugan kan ju inte vara enbart styrd av reflexer, varför flög den iväg just den där sekunden, varför satt den inte kvar tre sekunder till, och vad fick den att flyga åt just det hållet som den flög?

Varför skriver jag det här? Livet är fullt av gåtor.

Fruktflugor i slasken

söndag, mars 28th, 2010

Vårtecken

Nu är det vår! Trots att termometern fladdrar som en fjärilsvinge runt nollstrecket, och jag har nästan glömt hur en fjäril ser ut, så envisas en annan insekt med att visa upp sin flygförmåga.

“Ja, ja” säger jag, “det är väl inte dags för dig ännu, kryp tillbaka i ditt hål” Men den struntar i det och svävar bort till köksfönstret.

Kan det ha varit jultomten som lämnade dem här för tre månader sedan? Kanske han smugglade ner några av dem i slasken samtidigt som han gav oss apelsiner med nejlikor istuckna.

Jag försöker fånga den, förgäves. “Titta ut dumskalle, det är vinter”