NUUU kommer inlägg 365, ett års dagar utspritt på fyra år sånär som på en knapp månad.
Det är alltså inte 356 dagar på ett år som jag trodde dan före dopparedan, när hjärnan tydligen loggat ut för dagen….
Vid tillfällen som detta, när man kan bocka av något i kalendern, ser man gärna bakåt och förundras. Just nu sitter jag och kopierar en fil som jag vill göra tillgänglig för en person. Jag använder min webbrowser för att göra det och den meddelar att överföringshastigheten är 1,44 MB/s
Det går förbannat sakta…. Filen är på nästan 400 MB och jag sitter och tittar på hur stapeln sakta växer sig längre. Men så kommer jag att tänka på när jag en gång i tiden installerade MS Word från disketter, jag tror det var tjugo stycken och alla rymde 1,44 MB
När jag tycker att det går förbannat sakta så går det ändå med hastigheten av en diskett per sekund, låååångt utöver den hastighet jag upplevde då jag installerade MS Word. På den tiden fanns det inte heller något ”internet” -om man inte hade tillgång till ett universitet (som hade SUNET) eller var anställd på Ericsson (som också hade internetaccess)
Idag kan vi klicka på en bild på en hemsida och innan man hinner säga ”internetaccess” kan vi se den i full storlek på skärmen, trots att den är 1,44 MB stor.
Ja, tekniken förbättras ständigt. När det började bli ”vanligt” med internetaccess använde man telefonnätet och modem för att ringa upp sin internetleverantör. Medan man gjorde det kunde man inte ringa samtal, och mobiltelefon var det inte många som hade. För något år sedan hade jag som ringsignal till min mobil den där tonbrussekvensen som man alltid hörde när man ringde upp med modemet. Det var kul att observera omgivningen när någon ringde till mig, de som lyfte huvudet och förbryllat såg sig omkring var alltid en man och i min ålder, då visste jag -där sitter en internetpionjär 🙂
Nu är filen uppladdad och jag ska messa länken till den som ska ha filen, det borde gå mycket snabbare att ladda ner den, trots att det sker med mobiltelefonen.
Vad kan vi vänta oss av morgondagens teknik?
Ja, vad kan vi vänta oss av morgondagens teknik? Nog kan man spekulera om det. Men jag föredrar numer att lugnt vänta och se. All teknik vi använder har ju utvecklas så enormt under min livstid. Jag känner mig blaserad på ny teknik. Men jag tror nog att enkla trendframskrivningar ger en anständig bild av framtida teknik. Vilket inte precis innebär nya tekniska revolutioner under överskådlig tid. Men det kan vara intressant att fundera över vilket slag av teknik, inom vilket teknikområde, som faktiskt skulle kunna medföra något slags revolution.
Ja visst kan man bli blasé på allt det nya. Speciellt inom ”cloud” känns det som att man inte fattar vad det handlar om men det beror nog mest på att de som marknadsför det inte fattar vad det handlar om 🙂 Teknikerna sitter lugnt i sitt bås och pular ihop de gamla vanliga sakerna på lite nya sätt, det är allt.
Men om något kan få mig att le så är det när någon använder befintliga saker på ett innovativt sätt, lite som Mac Gyver gjorde på TV under 80- och 90-talet.
Jag håller förresten på att läsa en bok i samma anda. Inte för lång och väldigt spännande, om du nu vill ha lästips: ”The martian” av Andy Weir. Googla på den, jag tror att du skulle gilla den.
Ha det gott!
Tack för tips!