Lätt fånget, lätt förgånget -eller? Hur står det till med säkerhetskopieringen hos folk i allmänhet och fotografer i synnerhet undrar jag.
Själv slarvar jag en smula men tror mig ha en hyfsad lösning. Jag har inte så mycket bilder ännu så jag kopierar helt enkelt över hela bildkatalogen till en nätverksdisk, och från den tar jag inte bort några som helst bilder. Ett par gånger om året kommer jag på att det var ett tag sedan jag gjorde backup och då gör jag en kopiering av rubbet till min nätverksdisk.
Det tar ett tag att göra det, fyra timmar senast, och eftersom jag gör det så sällan så är det ganska många bilder som ligger på min dator utan kopia. Därför kommer jag säkert att förbanna mig själv och gnissla tänder, rycka hårtestar och gråta blod den dagen datorn pajar.
Men min lösning är enkel att förbättra, det är bara att göra en kopia varje gång jag laddat datorn med nya bilder. Och jag behöver bara kopiera de nya filerna, inte hela bildkatalogen.
Jag vet också att jag kan få tillbaka förlorade filer. Det är det viktigaste av allt. Många gör backup efter backup och är nöjda med att det funkar så bra men testar aldrig om det går att få tillbaka filer från säkerhetskopian. Om man har någon speciell programvara för att göra backup/säkerhetskopiering så måste man regelbundet testa restore/återläsningsfunktionen, annars är man snudd på förtjänt av förlorade filer. De flesta backupprogram fungerar utmärkt men saker händer i ens dator med tiden och man kan inte veta vad som en dag sätter stopp för återläsning av filer, regelbundna tester är ovärderliga.
Det räcker att testa med en enstaka fil och här kommer finessen med det jag kursiverade ovan. Eftersom mina säkerhetskopierade filer ligger som likadana filer som på min dator kan jag bläddra omkring på nätverksdisken och hitta bilder som jag raderat från datorn. Fem år efteråt kanske jag ändå tycker att bilden är bra och kan kopiera tillbaka den till datorn för att jobba med den där. Jag har hittat några guldkorn när jag bläddrat i min backup och har då samtidigt testat att jag kan få tillbaka filer från min primitiva backup.
Oj, vad mycket jag hade att skriva om det här då. Det är inte meningen att det ska vara någon tutorial, då måste man skriva om vad som ska kopieras också, till många bildfiler hör ju även metadatafiler som man kanske vill ha kvar.
Jag ville egentligen bara väcka uppmärksamhet för säkerhetskopiering, för tänk om jag finns på bild därute hos någon, sådana bilder får ju inte försvinna i en datorkrasch 🙂
Tags: dator, fotografering
Jag har inte klart för mig om du har en Macka eller en Windowsmaskin. Mackan känner jag inte så bra till. Själv har jag en Windowsspark. Jag tycker att det är helt överlägset att göra backup med ett program för ändamålet. Det går fortare och är säkrare än att hålla på och kopiera. Men jag håller med om att när de kopierade filerna väl ligger på backupdisken är det en väldig fördel om de ligger där som enskilda filer och inte gömda i något slags esoterisk backup-databas. Så mitt backup-program fixar just det. Det heter Handy Backup. Man måste vara lite förtrogen med strukturen på sin hårddisk för att använda det, så det är inte den perfekta lösningen för de verkliga gröngölingarna. Från början skaffade jag en testversion av det därför att jag skulle kopiera en hel hårddisk från en dator till en annan. Det gick jättebra, så jag skaffade en licensversion och började använda den för regelbunden backup. Det går fint att ställa in för att bara backa upp nya och ändrade filer. Jag kör backup på allt viktigt varje dag, det är så enkelt med det här programmet. Hela C-disken backar jag upp en gång per månad och lägger i bankfack.
Jag har en av varje faktiskt men bilderna ligger i windowsburken -än så länge. Macen sköter sig själv med Time Machine och en USB-disk, det är nästan magiskt hur bra det funkar, fast jag slarvar ju lite iom. att jag har USB-disken alldeles bredvid datorn. Man ska ju ha backupen i en annan lokal om man är riktigt noggrann.
För windowsburken kör jag även Acronis backup, enbart för att kunna återskapa själva windows med alla installerade program. Och det har jag behövt göra två gånger, jag var då oerhört glad för backupen. Två timmars restore, sedan var allt på plats igen. Jämfört med att installera windows och alla program från scratch är det en välsignelse.
Man läser ganska ofta på fotosidan om folk som blivit av med stora delar av sina bildarkiv då deras datorer plötsligt kraschat. Jag är dock inte särskilt rädd för att mina bilder ska förloras vid en eventuellt datorkrasch; jag har ju mina negativ i säkert förvar i prydliga pärmar. 🙂
En lägenhetsbrand vore däremot betydligt mer förödande för min del. Mina negativ och mina papperskopior skulle nog gå upp i rök ganska fort. Mina bästa bilder har därför skannats in i hög upplösning, för att sedan laddas upp på en trygg och säker internet-förvaring.
/Johan
Hmmm, jag har ju faktiskt också negativ och dia liggande i lägenheten men jag har inte kommit mig för att skanna in något av det, så jag har en akilleshäl. Å andra sidan minns jag inte vad det är för bilder så de är i princip redan borta, kanske det är bättre att låsa in dem i ett bankfack så att eventuella barnbarn får upptäcka dem.
Ha det gott Johan, du har väl brandvarnare? /Thomas