Sitter och kollar på babel i SVT Play, de har Paul Auster som gäst. En verklig megastjärna i de medier som flugsurrar runt litteraturens kändisar. Det är riktigt intressant att lyssna på honom och jag både ser och hör att svenska wannabees har långt att gå innan de nått Paul Austers territorium.
Men om de frågar mig så kan de sluta gå och satsa på att bli unika i stället. Om nobelpriskommittén förmår hålla sin integritet så tror jag att de som kan kliva av från transportbandet och hitta nya spännande vägar åt oss läsare ligger bättre till att få höra ett ”ÄNTLIGEN” av Gert Fylking.
Nog om detta. Jag är ingen expert på nobelpristagare och jag har bara läst ”Mr Vertigo” av Auster och det är egentligen inte litteratur som fick mig att skriva detta inlägg. Det är xxx -vad ska man kalla det? Att skriva intelligens känns oförskämt. Intellekt, förnuft, känsla, intuition, logik. -Där har vi det! Logik, som ganska ofta kommer och stör mitt liv. Eller är det bara ordmärkeri kanske, nu blir jag orolig….
Paul pratar om slumpen men verkar se på det som ”det oväntade.” Jag tror att alla matematiker i världen håller med mig om att slumpen bättre beskrivs som ”det oförutsägbara.”
Det oväntade vore om jag slog en tärning och fick en sjua, men det kanske man kan säga att Paul Auster har fått när han fick New York-trilogin publicerad.
Färdigsågat. Timber !!!!
Courtesy SVT
Tags: bild, litteratur
Vetenskapligt sett så är ju slumpen det oförutsägbara. Fast enkelt är det ändå inte. Man kanske ska säga att slumpen är det osannolika. Det oväntade? Ja, om man verkligen hade anledning att vänta sig det, så var det ju på sätt och viss inte osannolikt.
Men slump är inte detsamma som tillfällighet i vardaglig mening. Slumpen skapar meningsfulla mönster i kosmos och i våra liv. Därför måste man säga att det vetenskapen kallar slump är något kreativt. Jag kallar det ”Den mönsterbildande principen”.
Om man tittar på historien, sin egen eller världens, så inser man att de händelser som betytt mest i allmänhet inte kunde förutsägas eller planeras.
Som att du blev född t ex 🙂
Ånä! Min mamma säger att jag var planerad 🙂
Må vara att *hon* planerade dig. Men inte du, det är det jag vill säga 🙂