Lönnlöven har alldeles nyss kommit till världen detta år och de slokar redan. Ska det bli en torrsommar i år?
Flämt, törstig!
Posts Tagged ‘sommar’
Torrsommar
fredag, maj 17th, 2013Pålitligt väder
lördag, juli 21st, 2012I år upplever jag den första sommar jag kan minnas då jag inte bryr mig så mycket om vädret. Jag tycker det är skönt och helt OK som det är, medan journalisterna verkar lida fruktansvärt av det. Eller finns det någon annan orsak till att de hela tiden skriver att vädret är så dåligt?
Dåligt förresten, det är åtminstone pålitligt. Precis som på Irland, man vet att det blir regn idag också.
Utanför fönstret låter regnet nytt ljus falla på den välbekanta utsikten, när solen tittade fram under regnmolnen såg jag parkeringsplatsen och gatan i en sällsam glans som jag aldrig sett tidigare.
Nytt ljus
Midsommar 2137
torsdag, juni 21st, 2012Solens ljus är fascinerande för en fotograf. Solen är en opålitlig men väldigt nödvändig medhjälpare, egentligen den som bestämmer hur bilderna blir -så man kan ju undra vem som är medhjälpare.
Eftersom jag gjort om lite här hemma har jag fått in ett nytt solljus, och det visar sig bara vid midsommartid. Vore det molnfritt skulle jag ha tillgång till det knappt en vecka, så jag tackar min medhjälpare för att jag kunde ta den här bilden:
Vad är dröm och vad är verkligt?
Klicka på den så blir den större.
Hur blir midsommar år 2137? -Det kan man fantisera om men rubriken har inget med det att göra, bilden är tagen 21.37 den tjugonde juni 2012.
Befolkningsinvasionen
söndag, augusti 7th, 2011Det är ungefär samma sak varje år men kommer ändå som en överraskning för de flesta: Semesterfirarna återvänder till stan.
Jag har inte varit ute i trafiken så mycket så där har jag inte märkt av det men i den lokala konsumaffären syns det, speciellt en söndagkväll. Det ser ut som att Egyptens Gräshoppor dragit fram, det enda som finns kvar på hyllorna är udda varor eller saker med gammalt datum.
Hela sommaren har jag kunnat handla i lugn och ro precis före stängningsdags men i kväll fick jag vända tomhänt och i stället ta bilen till stormarknaden -som också haft besök av gräshopporna men som hade lite större lager.
Handlaren kanske är nöjd men han kunde ju fått sälja lite mer om han varit beredd på invasionen.
Före invasionen
Tyvärr hade jag inte kameran med mig den här gången men å andra sidan är väl tomma hyllor inget att plåta.
Sommaren är lång
fredag, augusti 5th, 2011Tomas Ledin kan ta sig i …, sommaren är inte kort. Just nu känns den alltför lång för mig men det är egentligen inte sant, det är bara tiden som går lite för sakta just nu.
För de som oroar sig kan jag meddela att det fortfarande är sommar, beviset finns några meter från min balkong. Det är tornseglare, eller svalor för den som klumpar ihop alla liknande sommarfåglar i ett begrepp. Oavsett vad de egentligen är för några så är de sommarens budbärare för mig, varje år kommer de och bygger bo under tak-vad-det-nu-heter och håller skådespel så att jag har första parkett.
Att fånga dem på bild är skitsvårt, man får försöka när de vänder vid boet. Fast det vore underbart att kunna fånga dem i fri flykt när morgonsolen lyser genom vingarna -det är vackert. Här har jag haft en slutartid på 1/1000 sekund och jag undrade hela tiden hur de egentligen matar ungarna, spottar de in maten i boet? De landar aldrig utan vänder blixtsnabbt vid boöppningen. Intressant är också att de verkar mata kollektivt, det var säkert sju-åtta stycken som fokuserade på ett bo i taget.
Närmaste boet vid åttatiden på morgonen
Stilstudie
Jag hade ett 70mm objektiv men de här bilderna är beskurna för att centrera på fåglarna.
Eftersom ungarna fortfarande inte lämnat boet skulle jag tro att det är ganska mycket kvar av sommaren, jag brukar märka på en vecka när då de flygande fantomerna lämnar mig ensam på balkongen.
En rolig sak som man kan göra på sommaren är att besöka en skidort. Dagen efter att jag plåtat fåglarna klättrade jag upp på Stockholms centralaste skidbacke, Hammarbykullen. Där var det också sommar, och en härlig utsikt. Jag hade aldrig varit här tidigare så det var en upplevelse. Inte bara en visuell upplevelse, jag försökte gena mellan de slingrande stigarna och klarade mig med nöd och näppe från att rasa ned i branten, hela kullen verkar vara uppbyggs av rullgrus.
Det blåser på toppen
(Klicka på bilderna för att se dem i större format) Stockholmsvyer har man ju sett hundratals av så jag kunde lika gärna köpa några vykort i stället för att ta egna bilder. Men den här ovanför är lite pedagogisk för mig. Jag gillar hur vinden griper tag i växtligheten, det ger dynamik i bilden. Så gillar jag ljuset bakifrån som ger ett fint skimmer i förgrunden och även på trädtopparna där bakom. Att Globen skymtar vid horisonten ger bilden lokal anknytning. Det är min egen analys av bilden och därmed har den varit pedagogisk för mig. Jag måste tillägga att den är ganska kraftigt photoshoppad, så mycket växtlighet gör bilden väldigt ”stickig” och ”vass”, som jag ville ta bort. Dessutom har jag förstärkt färger och ljus i förgrunden.
Skugga och ljus
På andra sidan kullen, tjugo steg bort, hittade jag en domedagsvy. Den här är också kraftigt photoshoppad för att förstärka kullens skugga över landskapet samt förgrundens ljusa växtlighet.
Om man tittar noga kan man se skuggan av mina ben alleles ovanför ordet ”och” i bildtiteln, resten av mig borde kasta sin skugga en kilometer längre bort. Det kan man inte se men däremot kan man se ett fenomen: Skogen ser ljusare ut där i mitten av bilden. Det är en effekt som jag inte hittar namnet på just nu men som beror på avståndet och att jag har solen i ryggen. Från det ställe jag står kan man inte se några skuggor just där, på det avståndet. Därför ser alla träd där ljusare ut än de omgivande träden, man kan uppleva liknande fenomen, fast starkare, om man åker bil vid ett sädesfält och tittar ut genom sidorutan.
Bilden är svartvit för att det var lögn i h-e att få till den där kontrasten jag önskade
-domedagskänslan- när jag behöll den i färg. Man kan se några vägar/stigar därnere i skuggan, det är ett kolonilottsområde.
Och med detta inlägg har jag bevisat att det fortfarande är sommar:-)
Öde platser
söndag, juli 10th, 2011
Ingen här
och ingen här
På sommaren är alla någon annanstans.
Fredrik Tjopeng!
fredag, augusti 13th, 2010Det här blir ett sammelsuriumblogginlägg, så rubriken kan lika gärna vara i samma anda. Jag hörde på radion idag, där fick jag veta att någon skulle spela musik av herr Tjopeng. Det tog faktiskt en stund innan jag fattade vad för sorts musik det skulle spelas.
Det verkar som att dagens journalister driver Orwells farhågor mot verklighet, språket förändras snabbt, något som man länge kunnat se i dagstidningarnas internetutgåvor. Men det här var första gången jag hört det. Själv har jag anammat nyspråket med frasen ”gult är det nya grönt”, vi får se om polisen också tycker så…
Dagstidningarnas internetutgåvor, de är fascinerande. Många artiklar erbjuder möjligheten att kommentera. Men jag börjar tycka att man ska byta ut länkarna med benämningen ”kommentera” mot ”hata”. Ty det är väldigt sällan jag läser något positivt i kommentarerna.
Till exempel hade en tioårig grabb fått sitt livs (och säkert sin fars livs) fiskefångst, presenterad med bild och en hjältehistoria som nästan platsar i vår mytologi. Vad handlar då kommentarerna om? -Inte en enda gratutlation, bara illvilliga kommentarer om att man inte ska döda fiskar.
Fy fan! säger jag. Det är dags att lämna det här stället. Men jag har förstås en del att göra innan dess. Jag börjar med att ladda upp några bilder som samlats under senare tid:
Det har varit torrt denna sommar
Men det har regnat också
Flera hundra människor om dagen gick inte här då det regnade
Regnet gav oss en Basic Canyon
Men vi bygger nytt ändå
Fast det gamla är väl ändå lite charmigare?
Jag har ätit frukost i närheten
Då kunde jag ta en sunkbild
Men skönast har det varit i skogen, kolla in "trädkojan!"
Jag hittade en trädorm
Men närmare marken fanns en helt annan värld
Till sist en bild som jag inte kan skriva något om
Tjopeng på er! Håll ordning på orden och glöm inte bort att vara snälla ibland.
Tillbaka på jobbet
måndag, augusti 2nd, 2010 |
||
|---|---|---|
 |
Lokalen är fuktig, nästan kall. Flyttkartonger är på väg ut, det verkar som att vi ska byta arbetsplats igen. Datormusen har ingått kemisk förening med underlaget, när jag fått loss den kastar jag den och letar i diverselådan efter en ersättare. Någon har snott min nätverkskabel, jag letar i härvan under elementet i tjugo minuter men ger upp. Tar en kabel från grannplatsen och drar den över mittgången till närmaste fungerande stolpe. |
 |
Hur var Vingresors reklam nu igen? ”Behåll känslan” eller nåt sånt.
Gnesta
lördag, juli 31st, 2010Ikväll blev det rörigt minsann. Jag hade tänkt blogga om ett fotoplank i Gnesta men hade inte tänkt ut hur & var jag skulle göra det. Det var medlemmar på fotosidan som visade bilder så man borde ju skriva något där, trots att jag hellre skriver här.
Dessutom hade jag tänkt visa video från evenemanget, jag hade en videokamera med mig. Lägga upp på youtube och länka och dona. Jag är inte så van vid videokameror men nu har jag lärt mig en sak: När man trycker första gången startar inspelningen och när man trycker andra gången så stoppar inspelningen.
Ni kan tänka er hur det blir om man kommer i otakt med tryckandet…
Nåja, det där kan nog bli roligt ändå, lite dolda kameran över det hela. Måste bara besegra redigeringsprogrammet i ärlig kamp, det senaste försöket renderade i svart bild med ljud…
Så tills vidare försätter jag mig i trans och förflyttar mig bakåt i tiden, till min barndoms somrar. De här bilderna tog jag idag, på väg hem från Gnesta, men de ger mig känslan av de där sommarloven som jag tillbringade femtio mil längre norrut för länge sedan.
Att vara på landet är speciellt, helt andra saker har betydelse här. För en elvaåring från stan är det skönheten, men det förstod han inte förrän långt senare.
En bil i timmen avbryter gräshoppornas sisslande
Sådana här bilder ger mig en otrolig frid i sinnet och jag försöker minnas en formulering jag läst, egentligen en kommentar till någon som surt ansett att banala bilder inte ska visas. Det var något i stil med att bilden kan representera en sinnesstämning och att värdet ligger i hur bra den lyckas med det. Har man svårt att växla sinnesstämning kan det naturligtvis vara svårt att uppskatta en ”banal” bild. Om man ikläder sig rollen av bildbetraktare kan det vara bra att på något sätt förbereda sig mentalt innan man börjar titta.
Nästa bild är samma sädesfält som man ser till vänster här ovan. Den ger inte samma vibbar till sommarloven som den första bilden, vi fick aldrig gå omkring i spannmålsfälten -det var ju levande pengar. Men jag tänker lite på en scen ur filmen ”Gladiator” när jag ser den, fast den påminner ändå om mina sommarlov (farmor i himlen; vi var bara i kanten!)
Rikedom
Civilisationen var inte närvarande -vill man gärna tänka, men det var den ju. Jag kollade på den första månlandningen på farmors svartvita TV, skitdålig bild, helt enkelt värdelös -man förstod inte vad man tittade på. Två gånger i veckan kom varubussen och då fick man glass och Portello.
Men det bästa beviset på att man var kvar på samma planet som skolan och alla lärare var landsvägen. Asfalt som smälte i sommarhettan (kanske det var en annan planet ändå, hemma blev det aldrig så), och bilar som passerade ibland. Men bilarna var sällsynta, speciellt den dagen det blev högertrafik.
Jag sov länge den morgonen, men det spelade ingen roll. Vägen var så glest trafikerad, av bilar alltså. Vi barn var där regelbundet, till våra föräldrars skräck. Men vi var aldrig på vägen, det var kanterna som var intressanta. Mängder av djur hittar sin nisch vid vägen, och ganska många hittade också sin grav där. Superintressant för nyfikna barn, vi hjälpte både grodor, sniglar och larver över den farliga platsen.
Förutom bilar trafikerades landsvägen av trollsländor, sommarens fe’er, och fortfarande är det så att när jag ser en trollslända kan jag förnimma lukten av varm asfalt i min näsa.
Vägkantens universum
Nuförtiden grävs alla luftledningar ner i marken, alltmer sällan ser man stolparna bredvid vägen. Deras olika utseende är värt en uppsats i sig, men precis som lukten av varm asfalt är silhuetten av telefonstolpar starkt nostalgiframkallande, speciellt när kablarna är dekorerade av svalor.
Några sådana bilder fick jag inte till idag men det kommer fler tillfällen. Nu ska jag brottas lite med mina videoklipp, så kanske det blir en rapport från Planket i Gnesta så småningom.
Bästa reklamen
måndag, juli 12th, 2010Det hänger en ny reklamkampanj här över sommaren, och den plockar fram barndomsminnen så träffsäkert att jag går ner i källaren och kollar var jag har lagt tältet, som jag bara använt två gånger på tio år.
Kolla här, Kalle är fortfarande med oss, eller hur?
Kalle, i svenska tält sedan 1935
Jag tycker att bildidén är lysande, ett ögonkast säger allt.