Idag har det varit ”kosläpp” och det verkar ha dragit stor publik runt hela landet. Sett med kornas ögon måste det kännas som ombytta roller, släpp lös korna och samla ihop människorna.
Men tanken slår mig att vi människor är fattiga på lycka, vi törstar så efter den att vi tar varje möjlighet att uppleva den, även om det är andras lycka. Eller är det så att vi har dåligt samvete för korna? Så att vi passar på att titta på dem en stund då de är lyckliga, och kan inbilla oss att de har det nog lika bra som vi ändå.
Nä, det här blev ju ingen rolig blogg. Klicka på länken (samma som däruppe) i stället och njut, man blir faktiskt lite lycklig av det -och det behöver vi alla.
Dubbel lycka
Den fina bilden är tagen av Martin Gommel som generöst delar med sig av den som Creative Commons, tack så mycket Martin!
Jag har aldrig sett ett kosläpp, men på gården där jag bodde som sommarbarn berättade de om detta festliga evenemang. Men nuförtiden är det väl bara kravkossor som släpps ut? De vanliga industrikossorna trodde jag fick gå inomhus året runt.
Hästsläpp har jag sett och det är härligt, så jag antar att kosläpp är det också – fast kanske inte lika höga skutt och sparkar? När jag åkte med bussen igår så såg jag kalvar gå ute med sina mammor på ängen och det ser man inte så ofta numera och de var så söta.