Jag önskar inte heller att jag var honom men det händer att jag avundas honom för hans skarpsinne och hans förmåga att uttrycka sig.
Idag går han hårt åt miljöpartiet och Maria Wetterstrand med anledning av MP:s förslag om “entreprenörsår”. Om jag vore miljöpartist skulle jag antagligen bli arg när jag läste artikeln men nu ler jag lite åt den i stället, Görans förslag om “geniår” är roligt.
Mitt eget förslag blir att införa ett “skytteår”, då man tryggt får testa om man är Göran Skytte, eller åtminstone om man har talang för att skriva. Fast mitt förslag går ut på att man gör det på egen tid, då slipper man ta ledigt från sitt vanliga jobb.
Hade du varit Göran Skytte så hade du också varit en populär kristen föreläsare och författare vars åsikter jag inte alltid håller med om trots min egna kristenhet. 🙂 Nu tycker nog i och för sig jag att det räcker med en av varje person, så fortsätt vara den unika person du är för du har idéer, funderingar och tankar som inte Göran Skytte klarar av att formulera. “God don’t make no junk!”
Vilken härlig kommentar Susanne! Det räcker med en av varje, det har du ju alldeles rätt i. Nu blev jag riktigt glad, tack!
Jag måste hålla med Göran Skytte, en ny stollig idé från Miljöpartiet. Bland alla andra idéer som kommit fram under åren med avsikt att stötta nyföretagande. Inte en enda en av dem fungerar bra, de är allesammans verklighetsfrämmande och bottnar i noll kännedom om småföretag och entreprenörskap.
Själv är jag ytterligt väl förtrogen med problemen, eftersom jag var småföretagar i Sverige i 30 år och dessutom har ventilerat saken med många andra småföretagare i olika branscher. Grundproblemet är att Sverige har en skattelagstiftning och en arbetslagstiftning som båda ytterligt försvårar situationen för småföretagare och nystartare. Jag kan jämföra med Canada, där jag lever nu, där det är så hemskt mycket enklare. Med resultatet att människor som inte lyckats eller velat ta sig in i en anställning på ett större företag eller det offentliga (där trygghet och förmåner liknar de svenska förhållandena) har mycket lättare att klara sig och behålla sin värdighet än i Sverige.
Hur kan det då vara så som det är i Sverige? Jag tror att det beror på att de som startar företag sticker ut, är indivividualister, människor som vågar något och vågar vara annorlunda. Det är vad jag läste in i kommentarer jag själv fick när jag lämnade min statsanställning. “Att du törs” var en kommentar jag många gånger hörde, uttalad med en viss skräckblandad beundran.
Det finns undersökingar som berättar om att den främsta drivkraften för nystartare och egenföretagare är friheten. Så kände jag själv, och jag har hört det av andra. En vän och egenföretagare sa till mig: “Det finns ett enda skäl till att jag satsade på detta. Att aldrig mer i livet behöva ha en chef!”
Den som sätter sin individuella frihet framför den sociala och ekonomiska tryggheten blir en svår utmaning för dem som finner sig och som satsar på detsamma som alla andra. Det är för dem skattesystem och arbetslagstiftning är inrättade, till vad nytta det kan göra. Uppstickarna får klara sig bäst de kan ute i kylan.