Jag gjorde ett återbesök på Fotografiska idag, de visar bilder av Albert Watson och Edward Burtynsky.
Albert Watsons
bilder är beundrade av många, mig inkluderat. Men det slår mig när jag vandrar runt bland bilderna att jag sett det förut. Watson var väl kanske först men det jag tänker på när jag säger att jag sett det förut är alla bilder som inspirerats av honom. Det är många som gör samma sak som Watson och en del gör det kanske bättre till och med.
Nåja, det bryr jag mig inte om. Bilderna är vackra och ibland förunderliga men jag glömmer dem snart. Dels för att jag inte ser något värde i att minnas dem, dels för att jag vet att jag kommer att få se många liknande bilder under många år framöver. Han inspirerar många som sagt.
Men en bild är genial, det är dessutom en bild som jag kan knyta an till. Den nästan kaleidoskopiska bilden/bilderna av Michael Jackson. Jag var tvungen att försöka få in den här i bloggen för att visa, det blev en dålig bild men tillräckligt för att förklara vad jag gillar.
Dancing
Den som sett Michael Jackson dansa kan väl inte annat än hålla med om att bilden är ett träffande porträtt av honom. För mig är dessutom Michael Jackson en intressantare person än någon av de andra som Watson har på bild i utställningen.
Edward Burtynsky
är en helt annan typ av fotograf. Hans bilder är en sorts dokumentation av oljans status i vårt moderna samhälle. Många dystopiska bilder i stort format som visar landskap som formats av oljeutvinning och -bearbetning. Vackert på sitt sätt men skrämmande när man uppfattar budskapet.
Alla bilder är dock inte dystra, många visar saker som inte skulle ha funnits om inte oljan fanns. Men jag blev fundersam inför den här bilden:
Norra Los Angeles
Återigen en dålig återgivning från mig men det är alltså massvis av villor i Norra Los Angeles. Visst kan man säga att oljan har möjliggjort detta samhälle men jag fick inte ihop kopplingen riktigt, vad kan det vara?
USA är ett bilburet samhälle, det vet vi, fast på bilden syns nästan inga bilar i rörelse, de står parkerade. Men efter ett tag upptäckte jag att något saknas i bilden: Affärer. Det finns inte något som liknar en affär i hela bilden, möjligtvis finns det något borta vid horisonten som skulle kunna vara ett snabbköp. Kopplingen till olja blev solklar för mig; de som bor här kan inte få tag på mat för dagen om de inte sätter sig i bilen och åker och handlar. Att promenera till affären för att handla finns bokstavligen inte på kartan i de här kvarteren.
Två timmar var jag där och två bilder blev favoriter. Jag är nöjd med den utdelningen.
Tags: foto, fotografering, utställning
Michael Jackson? Men det ser du väl, att det är svalor på telefontrådar ju!
Bilden från LA är på sitt sätt ett märkligt samtidsdokument. Eller kanske snarare ett ganska banalt dokument över en märklighet i vår samtid. Skyll på oljan eller ekonomin, vad bilden i mina ögon framför allt berättar om är massbeteende. Så många som har samma drömmar, gör samma saker, bär på samma slags ledsamheter, gör samma dumheter etc. Detta är inget mål, det är en början. Målet är att vi alla blir individer.
Haha, det ser faktiskt ut som svalor på telefontrådar, det ser jag nu när du påpekar det. Men tro mig som stod med näsan mot bilden, det är Micke i full fart som syns avbildad.
Intressant det här med vad man ser i en bild, när jag fått ta del av din uppfattning av LA-boendet ser jag även det i bilden. Jag undrar hur du menar med målet du beskriver men det blir nog en för lång diskussion att ta här bland kommentarerna. Kanske via mail?
Tack EG, ha det gott!