Jag har kulturturistat och fastnade i Skönvik, bokstavligen fastnade alltså, förklaringen kommer längre ned.
Driven av nyfikenhet svänger jag ibland in på mindre vägar och den här gången hade jag bara åkt tvåhundra meter efter avfarten när jag möttes av det här:
Välkommen till Skönvik
Bilden luras lite, den moderna pappersmassafabriken i bakgrunden ligger inte i Skönvik utan i Timrå. Det finns vatten emellan, förmodligen kallas det Skönviken. Men på den här sidan vattnet finns det många gamla industribyggnader och en charmig bostadsbebyggelse, tyvärr lyckades jag inte fånga dem på någon bra bild.
Kulturarv Västernorrland skriver på sin hemsida: ”Vid lastageplatsen från slutet av 1700-talet byggdes Skönviks glasbruk 1811, och de äldsta delarna av bebyggelsen i dagens Skönvik med arbetarbostäder och lokaler härstammar från den här tiden.
Verksamheten på glasbruket ersattes under 1860-talet av en sågverksrörelse som utvecklades till den största i distriktet på sin tid under ledning av den tyskfödde träpatronen Fredrik Bünsow. Sågverket drevs fram till 1951, och numera finns flera byggnader kvar som en rest av denna svunna epok. Bland annat de numera privatägda arbetarbostäderna vid Gångviken som byggdes av SCA på 1940-talet.”
SCA är stora i de här trakterna men numera har de lämnat Skönvik bakom sig och ortens storhetstid är över. En gång i tiden gick faktiskt E4:an här:
Hjultrafikens pulsådror
Och med den bilden kan jag förklara hur jag fastnade i Skönvik. Jag hamnade bakom en buss som stannade för att ta upp passagerare och vägen var för smal för att passera. Det tog nästan fem minuter innan bussen åkte vidare, en evighet för en stressad stockholmare:-)