Posts Tagged ‘kultur’

Westworld, vinjetten

måndag, november 21st, 2016

Lite bra är HBO:s nya TV-serie Westworld tycker jag. Det har tagit många avsnitt innan jag fastnade, men i brist på annat så har jag fortsatt titta. Konstigt egentligen att en TV-serie vågar kosta på sig att testa tittarnas tålamod så här.

Men det var ju vinjetten det skulle handla om. Det är intressant med vinjetter och vilka förväntningar de ger oss tittare. Nu vet jag inte om vinjettskaparna över huvud taget har förväntningar i tankarna när de går till verket, eller om de bara löper amok med sina verktyg och sin skicklighet. I vilket fall har jag bildat mig en uppfattning, eller fått förväntningar, av vinjetten till Westworld.

Det är inte förväntningar förresten, kom jag på nu. Efter att ha sett sju avsnitt av serien så märker jag att några förväntningar inte funnits hos mig. Däremot ser jag, eller tror mig se, en annan sak: Det är robotarna som liknar det mänskliga. I vinjetten alltså. Kolla på hur ömt robotarmarna smeker fram silikon och annat material när de skapar de konstgjorda människorna och djuren. Jämför med det de skapar, som framställs stelt och nästan orörligt.

Vinjetten säger oss att det är robotarmarna som har de artistiska känslorna, de är mer känslomässiga än de mänskliga avbilder de skapar. Kanske det är vad vi ska förvänta oss av serien, eller kanske det är ett varsel om en kommande framtid i vår verkliga värld?

Internet är väl underbart!

måndag, augusti 4th, 2014

Jag har länge funderat över hur det ska gå för oss kulturkonässörer i dessa tider av mainstreamproduktioner och piratkopiering.
Som jag ser det löper vi risken att dö svältdöden:

Filmbolag och bokförlag, säkert andra kulturbolag också, lider av piratkopiering -påstår de. För att säkra intäkter och fortlevnad vågar de inte ta blicken från sina excelark utan fortsätter att optimera affärerna genom att följa den extrapolerade kurvan in i framtiden. Kurvan säger just nu att filmatiserade serietidningar ger intäkter. Hos bokförlagen säger kurvan “deckare och thrillers.”

(Dessutom:
Jag vet inte om de fortfarande lägger in den fantastiska snutten “The pirates are out to get you”
i filmskivor men denna snutt om något måste väl vara en episk tidsmarkör.)

Ibland kan jag tycka att de som följer sin kurva faktiskt lyckats. Men det är sällan jag blir överraskad av det jag ser, hör eller läser, jag blir bara behagligt förströdd. Och att (för att ta ett bioexempel) bli behagligt förströdd med sin käresta i två timmar för 220 SEK tycker jag är för mycket. Jag uppskattar att det händer ungefär en gång på tio år att jag går ut från bion och känner att världen förändrats därute. Böcker har den effekten lite oftare men det beror på att vi har bibliotek.

Så: Framtiden har länge sett mörk ut. Som kulturkonsument ska man följa kurvan eller dö, vilket jag ändå kommer att göra om jag följer den.

Men: Tadaaa! Enter Internet! Nu, nästan tjugo år efter internets officiella födelse (1995 fick vi webben) och femton år efter att den allvarliga fildelningen föddes, börjar en ny form av finansiering ta fart: Crowdfunding. Med detta verktyg kan vem som helst starta ett projekt. Det kan handla om precis vad som helst, finessen är att du litar på människors omedelbara och direkta intresse i stället för excelkurvor. Om du inte lyckas intressera tillräckligt många så blir det inget av -och det sparar nog mycket tid och pengar.

Men om du lyckas så kan det bli riktigt bra, som till exempel en kommande film som jag tror på: Kung Fury. Den har uppmärksammats även i DN

Jag har redan markerat premiärdagarna i min kalender 🙂

Kung Fury

Kung Fury

SSAU, L

måndag, juli 2nd, 2012

Först en bild:

No shit, No laughter

Min kattmadame är dagligen källa till skratt men alltför ofta letar jag frivilligt upp källor till annat. En blogg som jag besökt regelbundet skrivs av en skånsk fotograf/skribent som jag till idag tyckt varit inspirerande och läsvärd.

Om man bloggar och är populär bör man väl undvika “bad hair days?” Mitt hår är som det är så det påverkar nog inte mitt bloggande men visst är jag gnällig ibland. Som tur är så behöver jag inte svara inför en stor publik.

Jag har nyss haft en debatt i kommentarsfältet på den nämnda bloggen men tror den är avslutad nu. Tänkte förstås vräka ut mitt eget “bad hair” om det här men vad ska det vara bra för? Jag tror mer på att ge idéer till nya frisyrer, så att vi inte behöver ha dåliga hårdagar.

SSAU, L ???? -Det betyder: Same Shit As Usual, LoL

Skönvik

lördag, juli 16th, 2011

Jag har kulturturistat och fastnade i Skönvik, bokstavligen fastnade alltså, förklaringen kommer längre ned.

Driven av nyfikenhet svänger jag ibland in på mindre vägar och den här gången hade jag bara åkt tvåhundra meter efter avfarten när jag möttes av det här:

Välkommen till Skönvik

Bilden luras lite, den moderna pappersmassafabriken i bakgrunden ligger inte i Skönvik utan i Timrå. Det finns vatten emellan, förmodligen kallas det Skönviken. Men på den här sidan vattnet finns det många gamla industribyggnader och en charmig bostadsbebyggelse, tyvärr lyckades jag inte fånga dem på någon bra bild.

Kulturarv Västernorrland skriver på sin hemsida: “Vid lastageplatsen från slutet av 1700-talet byggdes Skönviks glasbruk 1811, och de äldsta delarna av bebyggelsen i dagens Skönvik med arbetarbostäder och lokaler härstammar från den här tiden.

Verksamheten på glasbruket ersattes under 1860-talet av en sågverksrörelse som utvecklades till den största i distriktet på sin tid under ledning av den tyskfödde träpatronen Fredrik Bünsow. Sågverket drevs fram till 1951, och numera finns flera byggnader kvar som en rest av denna svunna epok. Bland annat de numera privatägda arbetarbostäderna vid Gångviken som byggdes av SCA på 1940-talet.”

SCA är stora i de här trakterna men numera har de lämnat Skönvik bakom sig och ortens storhetstid är över. En gång i tiden gick faktiskt E4:an här:

Hjultrafikens pulsådror

Och med den bilden kan jag förklara hur jag fastnade i Skönvik. Jag hamnade bakom en buss som stannade för att ta upp passagerare och vägen var för smal för att passera. Det tog nästan fem minuter innan bussen åkte vidare, en evighet för en stressad stockholmare:-)

Bildspråk

måndag, december 13th, 2010

Jag frågade en bildlärare i grundskolan en gång “varför har man ämnet bild i skolan?” Svaret blev en vass blick och orden “Det är ett kommunikativt ämne, precis som svenska och engelska.”
Givetvis är det så men jag visste inte det då och bad om ursäkt för min okunskap, sedan hade vi ett långt samtal om bild och konst. Det här var i mitt glapp mellan film- och digital fotografering, jag hade några kameralösa år då intresset hade paus.

Kanske var det det där samtalet som väckte intresset på nytt, eller så berodde det på att digitalkameror började dyka upp i annonser och skyltfönster. I vilket fall har jag alltid kommit ihåg bildlärarens ord sedan dess.

Häromdan fick jag en tidning i handen som påminde mig om orden. Jag förstod inte ett dugg av texten i tidningen men bilderna talade för sig själva, jag förstår dem trots att jag kommer från en helt annan kultur än tidningen. Här är förstasidan, bilderna inuti tidningen följer samma stil:

Jag tror det är ett familjemagasin