Posts Tagged ‘science fiction’

Westworld, vinjetten

måndag, november 21st, 2016

Lite bra är HBO:s nya TV-serie Westworld tycker jag. Det har tagit många avsnitt innan jag fastnade, men i brist på annat så har jag fortsatt titta. Konstigt egentligen att en TV-serie vågar kosta på sig att testa tittarnas tålamod så här.

Men det var ju vinjetten det skulle handla om. Det är intressant med vinjetter och vilka förväntningar de ger oss tittare. Nu vet jag inte om vinjettskaparna över huvud taget har förväntningar i tankarna när de går till verket, eller om de bara löper amok med sina verktyg och sin skicklighet. I vilket fall har jag bildat mig en uppfattning, eller fått förväntningar, av vinjetten till Westworld.

Det är inte förväntningar förresten, kom jag på nu. Efter att ha sett sju avsnitt av serien så märker jag att några förväntningar inte funnits hos mig. Däremot ser jag, eller tror mig se, en annan sak: Det är robotarna som liknar det mänskliga. I vinjetten alltså. Kolla på hur ömt robotarmarna smeker fram silikon och annat material när de skapar de konstgjorda människorna och djuren. Jämför med det de skapar, som framställs stelt och nästan orörligt.

Vinjetten säger oss att det är robotarmarna som har de artistiska känslorna, de är mer känslomässiga än de mänskliga avbilder de skapar. Kanske det är vad vi ska förvänta oss av serien, eller kanske det är ett varsel om en kommande framtid i vår verkliga värld?

Chasm City

torsdag, november 5th, 2015

Alastair Reynolds har skrivit en bok som heter ”Chasm City”

Det är Science Fiction förstås, och Alastair är en av mina favoriter. Staden i boken är mycket mer spektakulär än Grand Canyon, men eftersom jag är fast på det här klotet så kan jag inte visa mer än det näst bästa….

Staden i mitt fall var Las Vegas och avgrunden som sagt Grand Canyon. Det var ganska OK i alla fall 🙂

Grand Canyon

Grand Canyon

142 år

lördag, juli 11th, 2015

H.C. Andersen skrev inte bara sagor, han blickade även framåt i någon slags science fiction.

1852 skrev han ”Om artusinder”, som på svenska blev ”Om årtusenden.” Det är en delvis dyster betraktelse över framtiden från hans perspektiv, bland annat är Paris bara en krater och av Peterskyrkan i Rom finns bara ett murstycke kvar.

Man undrar hur han tänkte sig att det skulle bli så? Krig är den första tanken, men han nämner aldrig något om orsaken till förödelsen. Att det bara finns en krater där Paris en gång låg får mig att tänka på en kraftig bomb, hade Hans Christian en föraning om vilka vapen som skulle finnas knappt hundra år efter att han skrev sin berättelse?

Han skriver om luftskepp, illustrerade med ballonger naturligtvis men också som ångdrivna träfartyg försedda med vingar. Kanske inte helt rätt i sin spådom men förståeligt i den tid av ångans underverk som han befann sig i.

Mer träffsäker är han när han med sex ord berättar att det finns en tunnel under engelska kanalen. Och det dröjde inte årtusenden innan den blev byggd, blott 142 år efter publiceringen av ”Om artusinder” invigdes kanaltunneln.

Så läs en SciFi-historia redan idag! Det du läser kanske blir verklighet redan inom din livstid!

Om årtusenden

Bild från projekt Runeberg 

Goda nyheter

tisdag, november 18th, 2014

Om detta är sant så blir jag glad. Det är dags att lyfta blicken från dussindeckarnas mord och elände.

http://www.dn.se/kultur-noje/popkultur-pa-troskeln-till-en-ny-rymdalder/

 

ERADUCATE

tisdag, oktober 14th, 2014

Enemy Recognition And Destruction Using Combat Automation Technical Enhancements

The troops simply call it ERAD. It evolved from a LEGO kit coupled with a smartphone that could solve Rubik’s cube in 5 seconds. That was the simple base, you had optical input and processing power in the smartphone, the rest was put together with the omnifitting LEGO parts and servo motors.

From that POC it was easy to adapt it to a similar task. A new LEGO construct was built, but this time it could handle a PS4 hand control. It was ten times faster than any human in manouvering the joysticks, buttons and triggers on the control. And it was still just built from toys, a LEGO kit bought from Toys”R”Us for less than 100 Euros left enough parts over for the kids to have fun over the whole weekend.

Add to that the camera input. First it was the smartphone watching a TV screen but it was easy enough to feed the video directly from the game console to the raspberry Pi that would do the fighting.

The hard part was the programming. A Rubik’s cube in video imaging terms is 3×3 pixels, total 9 pixels. Very easy to read for almost anything not being an olm (Proteus anguinus.) Going from there to 1080×1920 (more than two millions) pixels is quite a challenge if you also want not only to distinguish between six different colours but also recognise an enemy amongst a lot of disturbing features in the current display. The current display by the way, it shifts at least 30 times per second. In the upper league they shift 60 times per second.

So, the algorithms for detecting an enemy within a 97% accuracy has to be godlike. It’s not that you feel sorry for any trashbin you kill by mistake. It’s rather that you expose yourself when you shoot, and you also want to keep ammo for the real enemies. Be aware that this reasoning apply to game playing: Later on, when we’re talking real bullets and real people, the priorities may be different.

However, godlike programming is achievable for humans too. Five years after the Rubik’s Cube Robot, the main part of all FPS shooter games was conducted by LEGO robots while the human ”players” just watched.

The market for interfacing robots with consoles expanded together with the software running the things. Hardcore games regressed to letting the camera watch the screen again, no direct feed from console to combat computer. But even with dim light and a vase with flowers obscuring the view the software was way better that any human.

Now comes the scary part. Wars are not only running in the game consoles, and paranoid nations (there are a lot of them) had been following the evolution in the gaming world. Replacing a hand control with a real gun is a piece of cake. Replacing the LEGO parts for custom made metal parts is equally easy. The algorithms for enemy detection was accessible to the world, and the paranoid nations had resources to enhance them.

Thus, ERADUCATE. As long as the algorithms are running on an equal level the only way to winnning a fight is to have more ammo than the enemy. If you have enough ammo you just have to lower the 97% accuracy, remember that limit? -It is the one that separates the enemy from the ”disturbing features” such as civilians and trashbins.

Mer om demokrati

torsdag, juli 10th, 2014

En demokrati är varken bättre eller sämre än de människor som utgör den, alltså de människor som väljer sina ledare. Om ett lands demokrati (väljare) består av ett gäng som tror att jorden är platt så kommer landets politik att utformas efter den tron.

Sverige verkar ha rykte om sig att vara väldigt demokratiskt. Men det är ingen garanti för att vi är kloka eller snälla, något som man skulle kunna ta miste på. Vi är demokratiska och inget mer.

Men trots det anses Sverige vara ett bra land att bo i och jag kan hålla med om det. Om jag inte tyckte om Sverige skulle jag försöka flytta härifrån.

En annan som tycker om sitt land är George Takei, rorsman på USS Enterprise under namnet captain Sulu. Hans lojalitetsförklaring till demokratin kan man se och höra på TED här. Ta dig tio minuter och lyssna på honom!

Charles Platt on the Gnirut test

tisdag, april 22nd, 2014

Jag hittade ett underhållande litet reportage från framtiden, närmare bestämt den femtonde augusti 2030. Det är några datorer (?) med artificiell intelligens (AI) som försöker avgöra om deltagarna i ett test är människa eller AI.

Den riktiga ironin tycker jag är när den  människa som klarar testet belönas med ”ytterligare ett år av odödlighet.” Jag tror sådant kan kallas oxymoron på engelska.

Nåväl, det här är nog bara roligt för nördar. Jag hoppas att alla har det roligt på något sätt i alla fall.

Har du hört den förut?

måndag, februari 17th, 2014

-Så hette en TV-kortis från SvT där de berättade dåliga historier som man fick höra med inspelade skratt i TV:n för länge sedan.

Men faktum är nog att du har hört det mesta förut, inte bara när det gäller dåliga historier. Jag pratar om Fiction, den engelska termen för påhittade historier, som kan förekomma både som trettisekunders-dålisar på SvT eller som tusensidiga tegelstenar i bokhandeln.

Något som inte är påhittat utan taget ur verkligheten hittade jag på Google play, en frågestund med tre av Storbritanniens framstående Science-Fiction-författare. Alla tre snudd på gudomliga inom hittepålitteraturen, och jag älskar dem alla tre.

Du hittar videoklippet här, nästan en timme långt. Och vid 27 minuter ungefär kommer det som fick mig att skriva det här blogginlägget, en fråga om originalitet.

Sammanfattningen av svaren är lite slarvigt uttryckt att ”Shakespeare har redan skrivit allt.” Med någon svag nick till Gilgamesh, Dumas och några till, tycks allt som någonsin kan hända vara samlat i dessa verk.

Så kanske det är, den värld vi lever i och som vi kan uppfatta och föreställa oss har redan beskrivits i ett fåtal verk, som sedan återupprepas i diverse variationer, även i SciFi-litteraturen -den som borde ge oss en bild av världar och tider som vi inte kunnat föreställa oss.

Därför antar jag att även du har läst Shakespeare, Dumas eller någon annan litterär grundbult även om du inte vet det. Du har antagligen läst något som fått sin inspiration, eller rentav erfarenhet, från någon av dessa. Men likväl är det någon av giganternas tankar som du tar del av.

Ska jag fortsätta älska de tre britterna nu då, trots att jag anar att de bara bygger på gamla berättartraditioner? Hur ska jag hitta nya idéer och tankar, sådana som får mig att blunda och hålla mig hårt i närmsta dörrkarm? Såklart ska jag fortsätta! Och jag tycker att du ska lyssna på de tre i länken här ovan innan du själv bestämmer dig, en enkel sak som livet kan trots allt beskrivas på många sätt.

H. G. Wells - War of the worlds

H. G. Wells – War of the worlds

Det här är lite läskigt tycker jag

måndag, januari 27th, 2014

Google köper ännu ett företag. Och det är ett företag som sysslar med artificiell intelligens (AI).

AI har länge varit en våt dröm och lika länge ett spektakel som aldrig blivit verklighet. Om det någonsin blir verklighet lär jag inte få veta under min livstid, tror jag. Men i artikeln kan man även läsa något som jag inte visste: Att google äger Boston Dynamics, ett företag som utvecklar robotar. Robotar som den amerikanska militären är mycket förtjusta i, googla på  ”Boston Dynamics” eller klicka här, jag har redan googlat åt er.

Om ni är rutinerade användare av google så har ni säkert märkt att de försöker gissa vad ni letar efter när ni söker, och de gissar ganska bra. Om ni varit med sedan google startade så vet ni hur mycket sökmotorn förändrats och förbättrats genom åren. Inte till utseendet, det är bakom kulisserna förändringen skett och det är där google blivit ”smart.” Nästan som att datorn är lite intelligent.

Så, googlesmart+robotar+AI = Läskigt.

Visst är det fascinerande med all denna teknik, det är jag den förste att skriva under på. Likaså fascineras jag av accelerationen inom de här teknikområdena. Jag måste berätta om en sorts uppenbarelse jag hade för att illustrera:

Häromkvällen såg jag att det på TV sänds en deckarserie som heter ”Ironside” och minns att min mamma älskade den serien, fast det här är ju en nyinspelning av den. När hon var i min ålder kunde hon inte göra någon liknande koppling till sin mamma, för min mormor hade aldrig sett ett TV-program och jag är osäker på om det över huvud taget blivit allmänt tillgängligt under mormors livstid.

Det är en generation mellan mig och min mormor, inte mer än så! Vilka tekniksprång har tagits om vi räknar en generation framåt från nu? Kanske google har uppfunnit äkta AI, som de förser sina då ännu bättre robotar med. Oerhört fascinerande och oerhört läskigt tycker jag.

Man ska inte måla fan på väggen eller vad det heter men jag vill dra ett annat ordspråk: ”För den som har en hammare ser hela världen ut som en spik.” Och även om den som håller i hammaren är förståndig så slår man sig på tummen förr eller senare.

Jag hoppas att det bara blir en blånagel då, om mina farhågor besannas. Så illa som Skynet i ”Terminator” kan det väl inte bli får man hoppas.

Hari Seldon finns!

torsdag, januari 9th, 2014

För de som läst Asimov:s stiftelsetrilogi är det här spännande saker: Spå framtiden med ”big data.”

Hari Seldon är ju en huvudfigur i Asimov:s verk. Med något som kallas psykohistoria kan han förutspå att galaxen kommer att hamna i elände om inget görs, och de tre böckerna handlar om hur man försöker undvika katastrofen.

Det som DN:s artikel (se länken) handlar om är nästan precis samma sak, fast i mindre skala. Man håller sig på jorden men har förutspått en hel del intressanta saker, enbart genom att analysera vad folk skriver om i sociala media. Riktigt fascinerande tycker jag -och bidrar därmed med en liten del till deras analys.

Har ni inte läst stiftelsetrilogin så gör det, mycket bättre än det man kan läsa på facebook!

Foundation