Det här inlägget är ett litet tips till Putte, som just nu troligen befinner sig i Moskva.
Det är jobbigt med stora ytor! En massa gräs att klippa på sommaren och en massa snö att skotta på vintern, i bästa fall. Jag hittade den här länken på wikipedia och kan konstatera att engelsmännen haft mycket gräs att klippa i sina dagar. Om du, Putte, också har sett det här på Wikipedia och blivit lite avis så tycker jag inte att du ska vara det. Om du läser listan rätt så inser du att det här är gammal skåpmat, både britterna och mongolerna har veknat och tillhör numera sommarstugeligan, om ens det. Så du ligger etta just nu!
Men betänk historien! Alexander den store, Ghengis Khan, Wilhelm erövraren, Hannibal (inte filmen), Karl XII och alla de andra som hungrade efter gräsklippning och snöskottning. Hur bra gick det för dem till sist?
Jag är fascinerad av rysk historia och kultur, så som man kan läsa om den fram till idag. Men jag vet inte om det skulle vara så lockande att läsa fortsättningen på detta om tio år eller så, i det fall att du fortsätter fara fram som du gjort på sistone. I dagens informationssamhälle tenderar gamla förtjänster, som bara nedtecknats för hand på papper, att dränkas i miljarder sekundsnabba åsikter som lagras i en världsomspännande databank kallad internet. I ditt ställe skulla jag tänka lite på ryktet, vilket skiljer sig väsentligt från ”den historia som segraren tecknar.”
Så kanske det du håller på med just nu, om jag inte har helt fel, är lite galet? Vad är meningen egentligen? Jag kan försäkra dig till nästan 100% att en stor landareal bara är till nackdel. Sovjetunionen gick till historien av två anledningar men jag kan bara klart minnas den senaste, att den upplöstes, och min gissning är att en utvidgning av Rysslands areal inte kommer att bidra positivt till någonting över huvud taget.
Avslutningsvis vill jag visa en intressant skiss som jag hittade när jag googlade på imperier:
Bilden är hämtad från politicalcalculations.blogspot.se
Jag är rädd att Putte inte har visdom nog att förstå de här sakerna! Bilden är tänkvärd, men inte helt lätt att förstå. Hur som helst, den ljusnande framtid är vår! 🙂
Du har nog rätt, tyvärr. Och framtiden är vår, vare sig vi vill det eller inte. Dagens framtid är nog inte vad Sätherberg – Gustaf hade i tankarna när de för 163 år sedan blev klara med sin muntra marsch. Jag våndas!
Hoppas du har det bättre!