Det har hänt flera gånger nu. Mitt i en kris bubblar alla intelligenta tankar fram som olja ur Arabiens sanddyner. Men man har inte tid att fästa dem någonstans, och inom kort är de borta.
Ibland hinner man börja bevarandet av tankarna. Då gäller det att hålla sig fokuserad. I vår datoriserade vardag är det stor risk att en uppdatering av virusskyddet kräver att få all uppmärksamhet, och vips är tanken förflugen.
Tiden räcker aldrig till. Jag ville börja en serie av inlägg om kreativitet, kunskap, bildning, fantasi och allt vad det där åtråvärda kan kallas. Bara börja så här för att ha kommit igång liksom, och så skriver jag om ”olja ur Arabiens sanddyner”! Jag ville ha en bra metafor men har ingen i huvet, och ingen tid att leta reda på någon. Då blir det så här, och jag vet inte ens om det finns något Arabien.
Men jag har börjat! Och det blir mer tid nån gång, bara vänta.
Lämna ett svar