Blå penna i dansande sand

Etikett: samhälle

  • Kan inte staten göra något?

    Ibland är man hjälplös som enskild, drabbad människa. Är det inte då staten ska hjälpa till?

    Under mig bor en nybliven änka, det är riktigt synd om henne. Hon är 90 år och jobbar säkert med sitt livs svåraste uppgift nu när hon blev ensam. Det finns omständigheter som gör hennes liv extra jävligt men jag vill inte nämna dem här. Att hon i somras blev rånad på sina guldsmycken mitt på ljusa dagen, på väg hem från konsum, dristar jag mig till att tala om så att ni ska få lite perspektiv på saken.

    Damen i fråga är ganska lomhörd så man måste använda en speciell teknik om man kommer ifatt henne i trapphuset, annars blir hon jätterädd och allt blir jättejobbigt. Så oavsett vilken årstid det är och oavsett hur frisk man är så stampar man av sig snön ordentligt och hostar så det står härliga till, då blir hon inte rädd när man går förbi. Alternativet att i smyg hålla hennes takt uppför trapporna skulle examinera mig till Buddhas klass av tålamod.

    Naturligtvis hjälper jag henne om det behövs men även då måste man ju undvika att skrämma henne. Jag tror inte att rånet i somras gjorde henne öppnare mot okända människor (jag är efter elva år fortfarande en okänd människa för henne.)

    Men nu till problemet, kan inte staten göra något? Det är nämligen så att hon inte har samma dygnsrytm som jag. Hon tittar på TV och börjar titta klockan 23.00

    Ni minns väl att hon är lomhörd? Hon bor under mig. -Behöver jag förklara problemet? Kan inte staten göra något?

    Min granne på samma våningsplan är en riktigt duktig hantverkare. Han har renoverat sin lägenhet oavbrutet sedan de flyttade in (de är en hel familj förstås men jag refererar till mannen eftersom det är han som sköter renoveringen) Skillnaden är att han renoverar på vettiga tider och om det blir jättejobbigt kan jag alltid gå in och fråga om jag får låna hans maskiner:-)

    Såklart kan jag köpa ett par hörlurar till damen under mig. Men jag är en sån som fått socialdemokratin via fostervattnet. Kan inte staten göra något?

  • Dumburken

    Jag minns uttrycket ”dumburken” från min barndom/ungdom men nu känns det som att det var längesedan jag träffade på det. Antagligen var det många som ansåg att TV-tittande inte bidrog till att höja befolkningens kunskaper.

    Det är konstigt att ett sådant uttryck fick detta genomslag, på den tiden fanns bara tidningarnas insändarsidor tillgängliga för den som ville göra sig hörd, i jämförelse med dagens kommunikationsklimat känns det som att en högvinst på lotto vore mer sannolik än att en insändare skulle skapa en opinion.

    Men förstås, i brist på internet och tusentals TV- och radiokanaler luslästes väl insändarsidorna av så många fler än idag. Så kvoten av informationsöverföring kanske rentav var högre på den tiden, förutsatt att inget censurerades.

    Dagens dumburk är ibland lika dumburkig, det är vad jag ville komma fram till här. Jag hittade en TT-nyhet återgiven på Svenska Dagbladets hemsida och jag är säker på att den finns att hitta identiskt på många andra ställen. Så här ser den ut:

    Om en rutten gris

    Jag tycker och tror att den här nyheten flirtar med läsarens känslor utan att ha någon ambition att höja kunskapen. Den som skrivit texten antar troligtvis att läsaren tycker illa om hur djuren behandlats och det är säkert korrekt.

    Men vad får man egentligen veta? Att det finns människor som är grymma mot djur och att det finns anledning att vara arg på diverse människor i sin omgivning? En sådan här förkortning av verkligheten bidrar till den stora opinionsvågen. Kanske inte när det gäller djurhållning men man kan hitta den i andra sammanhang och debatter, exempelvis när det gäller könsroller och etnicitet.

    Dumburkar.

    Jag kan inte tänka mig att mannen, som grovt räknat behandlas i en sjundedel av artikeln, mår speciellt bra. Jag tror inte att han funnit tillfredsställelse av att ha det som han haft det omkring sig, utan snarare har mått dåligt av det och framförallt har han mått dåligt av någon större orsak. Men det är kunskap som är oåtkomlig för oss läsare, av någon anledning är det inte lika viktigt. Beror det på att vi inte vill förstöra dumburkens rykte? Jag förstår ärligt talat inte varför man föder mediekonsumenterna med sådan halvmager kost.

    Eller är det dumskallar som ger oss vår omvärldsbild?

  • Önskedröm

    Saxat från familjeliv.se :

    Var går Victoria på mödravårdskontroller?

    Catarina Hurtig:
    -Hovets läkare sköter allt. De går inte till någon vanlig mottagning, utan istället kommer läkaren eller barnmorskan hem till dem.

    Just det här decenniet är jag fantastiskt avundsjuk på kungafamiljen. Om jag bara hade vetat att jag hade sådant stöd tillgängligt så hade livet varit många grader bättre, jag hade säkert inte behövt utnyttja möjligheten. Men Stockholms läns landsting ger mig inte ens bevis för att de existerar. Ett telefonsamtal för att bekräfta att de vill hjälpa till skulle vara mycket värt,

    suck

  • X får skylla sig själv för att…

    Fyll i önskat värde för X. En kristen församling i USA fyllde i ”Norge” och tyckte att de får skylla sig själva för att Norge tillåter homosexuella rättigheter i samhället.
    Vad kallar man sådan retorik? Logisk? Kristen? Effektiv? Korkad? Jag blir så trött av att läsa det att jag inte orkar formulera något argument. Konstigt nog rycker det i nävarna på mig, jag är arg. Om den som tyckte att Norge får skylla sig själv stod framför mig skulle jag nog orka slå denne hårt och länge trots min trötthet. Det är konstigt att man orkar ta till våld fastän man inte orkar tänka.

  • Hur skulle det blivit då?

    Fem dagars arbetsvecka, lagstadgad semester, avtalsenliga (snudd på lagstadgade) löner, diskrimineringsskydd (dock ineffektivt), föräldraledigt, pension; listan över hur bra vi har det kan göras lång. Många vill debattera om allt detta verkligen är bra men jag tänkte inte göra det.

    I stället funderade jag på hur det skulle vara om vi aldrig hade haft ett par av de här sakerna. Semester till exempel, den blev lagstadgad 1938 och då fick alla med en anställning rätt till två veckors betald semester. Hur hade vi haft det idag om det aldrig skrivits in i lagen? Det borde ju vara så att arbetsgivarna hade tjänat mer pengar då. Likaså om alla hade jobbat sex dagar i veckan eller om fackföreningar inte tillåtits.

    Om man inte kunnat få föräldraledigt kanske det inte hade fötts så många barn, hur hade det påverkat samhället som vi lever i idag? Vi kanske hade haft ett smalare generationsspann, eller kanske helt enkelt inte varit så många. Färre att ta hand om på ålderns höst men också färre som kan göra det. 1913 var medellivslängden 60 år, då var det kanske inte så svårt att ta hand om de ”gamla”. Samma år infördes folkpension i Sverige, det kunde man få när man fyllde 67. Troligtvis var det ingen större kostnad för staten på den tiden. Det var nämligen våra (deras) skattepengar som användes till pensionerna på den tiden.

    Tänk er att inget av allt det här hade hänt, hur hade vårt samhälle eller vår värld sett ut idag? Arbetsgivarna/företagen hade kanske tjänat massvis med pengar. Vad hade de gjort med dem? Staten (som inte alltid varit samma sak som medborgarna) kanske hade dragit in massvis med pengar i företagsskatter, vad hade den gjort med dem? I början av 1700-talet använde ”staten”” pengarna till att kriga och sådant gör man oftast för att nå nya landvinningar och därmed makt och rikedom. Hade man gjort likadant på 1900-talet?

    Ett land, en stat, är inte alls olikt ett företag, staten är större -det är den påtagligaste skillnaden . Vad hade företagen gjort med sina förmodade rikedomar? Troligtvis något liknande, man kan bara hoppas att företag inte kunnat använda vapenmakt. Men företagen måste göra något vettigt för sina pengar kan jag tänka mig, det är väl bara Joakim von Anka som vill bada i dem?

    Pengar är bara universiella behållare för resurser, hur du än tillagar en sedelbunt blir det varken njutbart eller nyttigt. Det är resurserna: Vatten, mat, parfym och juveler som har det riktiga värdet. Så den som har pengar kan köpa resurser, om man har mycket pengar kan man köpa mycket resurser -mer än man behöver. Vad gör man med det man inte behöver? Man kan sälja det för att få pengar, som man kan köpa resurser för… Om jag fortsätter den här loopen så hamnar man i en frågeställning som man kan läsa mer om här: http://svt.se/2.108068/1.2432051/tillvaxtens_dilemma

    Men min fundering var hur det skulle blivit om några få parametrar i vår historia hade blivit kvar på noll? I den upplevda välfärd jag lever i är jag glad att jag kan ägna några tankar åt en sådan hypotetisk fråga. Om jag i stället fått leva med svaret på frågan hade jag kanske haft fullt upp med att fortsätta leva med just det svaret. Eller så hade jag suckat över någon idiot som bloggar om hur det kunde ha blivit om vi hade haft fem dagars arbetsvecka, lagstadgad semester, avtalsenliga löner, … rena science ficton alltså.

    Väggarna berättar

    Reservation: Alla faktauppgifter är hämtade från Wikipedia vid samma tidpunkt som inlägget skrevs.

  • Intellectual property

    Hej och välkomna till premiären av 2027 års Allsång på Skansen® Nytt för i år är att vi löst alla licensfrågor genom att licensavtalet är tryckt på baksidan av er biljett och ingår i biljettpriset. Läs noga igenom avtalet innan ni bestämmer er för att stanna kvar (jag kan berätta att det är ett fördelaktigt avtal så ni vill nog stanna hela kvällen.)

    Ni därhemma vid TV-apparaterna har genom er TV-licens fått rätt att titta på programmet och sjunga med. Dock är det lite annorlunda för er, ni får bara sjunga med under programmets gång. De som köpt biljetter och är här på plats får nynna på låtarna hemma vid köksbordet under ett år, sedan kan de komma tillbaka hit och köpa en ny biljett.

    Vi har också löst problemet med att orkestermedlemmarna fick höra så mycket musik™ och dessutom flera gånger eftersom de måste repetera. Licenkostnaderna blev oöverstigliga på grund av detta så vi har ersatt orkestern med en storbildsskärm som visar förra årets orkester utan ljud och vi strömmar Spotify® ut i högtalarna när det behövs.

    Så klämmer vi i nu då! Stockholm® i mitt hjärta…

  • Skönvik

    Jag har kulturturistat och fastnade i Skönvik, bokstavligen fastnade alltså, förklaringen kommer längre ned.

    Driven av nyfikenhet svänger jag ibland in på mindre vägar och den här gången hade jag bara åkt tvåhundra meter efter avfarten när jag möttes av det här:

    Välkommen till Skönvik

    Bilden luras lite, den moderna pappersmassafabriken i bakgrunden ligger inte i Skönvik utan i Timrå. Det finns vatten emellan, förmodligen kallas det Skönviken. Men på den här sidan vattnet finns det många gamla industribyggnader och en charmig bostadsbebyggelse, tyvärr lyckades jag inte fånga dem på någon bra bild.

    Kulturarv Västernorrland skriver på sin hemsida: ”Vid lastageplatsen från slutet av 1700-talet byggdes Skönviks glasbruk 1811, och de äldsta delarna av bebyggelsen i dagens Skönvik med arbetarbostäder och lokaler härstammar från den här tiden.

    Verksamheten på glasbruket ersattes under 1860-talet av en sågverksrörelse som utvecklades till den största i distriktet på sin tid under ledning av den tyskfödde träpatronen Fredrik Bünsow. Sågverket drevs fram till 1951, och numera finns flera byggnader kvar som en rest av denna svunna epok. Bland annat de numera privatägda arbetarbostäderna vid Gångviken som byggdes av SCA på 1940-talet.”

    SCA är stora i de här trakterna men numera har de lämnat Skönvik bakom sig och ortens storhetstid är över. En gång i tiden gick faktiskt E4:an här:

    Hjultrafikens pulsådror

    Och med den bilden kan jag förklara hur jag fastnade i Skönvik. Jag hamnade bakom en buss som stannade för att ta upp passagerare och vägen var för smal för att passera. Det tog nästan fem minuter innan bussen åkte vidare, en evighet för en stressad stockholmare:-)

  • Reklamplats

    Egentligen har det redan hänt, vi konsumenter har köpt idén och nu är det bara en fråga om tid innan någon utvecklar den. Jag talar om reklamplatsen som finns på all frukt som vi köper:

    Annonsera här!

    Det finns gott om plats för riktad produktreklam på äpplet. Blå Bands vaniljsås passar väl bra till en äppelpaj. Eller Estrella chips kanske, efter ett äpple kan man kosta på sig lite onyttig lyx. Möjligheterna är oändliga.

  • Kriminella kan, ingenting?

    Jag avskyr när någon orsakar skada för någon annan. Om man gör det avsiktligt så är man kriminell, för det mesta åtminstone -stukat ego räknas inte som ett brott. Tyvärr är det väl oftast just det som ropar efter rättvisa när ett brott begåtts.

    Min fina bil, den finaste och bästa i hela världen, fick hjulen stulna en gång och jag förbannar fortfarande den som stal dem. Men den ekonomiska förlusten var överkomlig när försäkringsbolaget fullföljt sitt åtagande. Om jag i stället hade fått punktering på alla fyra hjulen hade det kostat mig mycket mer, fast mitt ego hade gått skadefritt.

    Så kriminella är helt värdelösa, eller hur? Det tyckte jag även ett år efter händelsen, trots att de nya däcken fortfarande hade mer mönsterdjup kvar än de som blev stulna. Jag blev dock tvungen att fundera ett varv till på det här när en samling barn och några vuxna av någon anledning började prata om Australien.

    En del frågor som dök upp kunde jag inte svara på och jag blev tvungen att konsultera Wikipedia. Där kunde jag konstatera att ungefär hälften av de européer som kom till Australien var kriminella som dömts att avtjäna sitt straff i Australien. På tjugo år, mellan 1851 och 1871, hade dessa kriminella tjusat resten av invandrarna såpass mycket att de blivit 1,7 miljoner.

    En nation av odågor måste det ha varit. Men vänta nu, idag är de 22 miljoner och såvitt jag vet har ingen rensat ut de kriminella, ändå har de ett lika bra samhälle som det Europa de ursprungligen blev förvisade från.

    Australier eller européer?

    Observera: Personerna på bilden har inget samband med texten.

  • Kan ga roo

    Idag läste jag att en av de första vita människorna som kom till Australien och såg kängurur för första gången, frågade en australier vad det var för slags djur och fick svaret ”Kan ga roo.” Så fick djuret sedan heta, långt senare visade det sig att ”Kan ga roo” betyder ”Jag vet inte.”

    🙂 Sant eller inte, jag tycker att det är en rolig anekdot som visar vilka vändningar kommunikationssvårigheter kan ta. Om det är någon som vet vad djuret på bilden är så får ni gärna höra av er, på svenska:-)

    Svensk midsommar i staden

    Denna vecka har bedrövelsen slagit ned hos mig och Sätherberg/Lindblad:s längtan till landet är precis lika mycket min längtan bort från den här orten. Orsaken; man tar bort 40% av mina möjligheter att åka bil till jobbet. Halva söderledstunneln och en tredjedel av Essingeleden spärras av i sex månader.
    För att kompensera detta kan jag åka 40% tidigare (så skulle väl en journalist resonera) eller köra 140% fortare, vilket borde vara matematiskt riktigare. Men köerna följer kaosteorin så det lär ta 100% mer tid. Nåväl, kan ga roo. Jag vet i alla fall att jag inte kan åka kollektivt eftersom jag numera har 20 mil till jobbet och skulle ha 40% fler färdmedelsbyten än om jag hade ett närmare jobb samt att det skulle ta 4000% längre tid att ta sig till jobbet än det tar att skriva det här inlägget, journalister inräknade.

    Man kan virra till det när man kommunicerar, eller hur? Viktigt är att följa med sin tid och jag har lagt märke till att en del skyltar inte hänger med. Därför har jag spånat på en variant av en skylt som jag brukar se när jag åker till jobbet:

    Träleksaker är gammalmodiga